Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Asynkronmaskiner - G. Den kortslutna motorn och dess startförhållanden - 6. Dubbellindad rotor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
6. Dubbellindad rotor.
Eu avsevärd förbättring av den kortslutna motorns startegenskaper kan
erhållas, genom att rotorn utföres med två lindningar. Rotorn benämnes
då dubbellindad rotor eller efter sin uppfinnare Boucherot-rotorn.
Den dubbellindade rotorns utseende framgår schematiskt av fig. 10: 12
och 10: 13. Den innehåller sålunda spår med två avdelningar och av sådan
konstruktion, att man i dem kan anbringa två kortslutna lindningar. Spåren
kunna exempelvis, såsom figuren visar, utföras med cirkulär sektion i både
övre och nedre delen samt med en smal öppning mellan de båda avdel-
Fig. 10: 12—10: 14. Överst en dubbellindad rotor. Underst exempel på spårformen i en
dubbellindad rotor (t. v. och i mitten) och i en strömförträngningsrotor (t. h.).
ningarna. Dessutom förekomma flera andra typer av spår, avpassade efter
ledarnas form. Eventuellt anbringas två fullt skilda serier av spår, en
närmare periferin och en annan längre in mot centrum i enlighet med den
mellersta bilden i fig. 10: 14.
Den lindning, som ligger närmast rotorns centrum, får betydligt större
induktans, enär det uppkommande läckflödet huvudsakligen är slutet genom
järn och endast har att passera ett tämligen litet luftgap. Den yttre
lindningens mindre induktans beror på att det uppkommande läckflödet
antingen måste passera två luftgap, varav det övre är störst (se fig. 10: 12),
eller också gå en betydligt längre väg genom järnet, om det skall sluta sig
omkring även den nedre delen av spåret. Därtill kommer, att flödets
täthet i tandkronan är tämligen hög, varigenom det magnetiska motståndet
där blir större.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
