Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Asynkronmaskiner - I. Provning - 4. Startprov - K. Varvtalsreglering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
Om man samtidigt med den ovannämnda mätningen av startmomentet
även mäter den tillförda strömmen, kan också startfaktorn bestämmas.
Den ovan angivna metoden är även användbar för ett bromsprov. Den
enda skillnaden blir, att rotorn samtidigt får rotera, dvs. även avge effekt.
K, Varvtalsreglering.
Varvtalet på en asynkronmotor kan regleras på flera sätt. En av de
enklaste metoderna, som kan tillämpas vid varje släpringad motor, är att koppla
in ett reglermotstånd i rotorkretsen. Av de tidigare angivna kurvorna över
sambandet mellan momentet och eftersläpningen vid en motor med olika
motstånd i rotorkretsen (se fig. 10: 7) framgår, att eftersläpningen ökar med
rotormotståndet. Diagrammet visar emellertid också, att den uppkommande
regleringen av varvtalet blir tämligen liten; därtill kommer, att den är
mycket oekonomisk.
Å ena sidan får man nämligen en betydlig ökning av förlusterna, då
varvtalet regleras ned. Om man för enkelhetens skull räknar med ett konstant
bromsande moment, kommer den avgivna effekten att minska direkt
proportionellt mot varvtalet. Den tillförda effekten åter förblir konstant, och
den återstående effekten går förlorad i reglermotståndet. Om exempelvis
reglermotståndet är så stort, att varvtalet minskas med 25 %, blir den
avgivna effekten 75 % av den förutvarande, och återstående del av effekten,
dvs. 25 %, går förlorad i reglermotståndet.
Å andra sidan blir det uppstående varvtalet efter nedregleringen beroende
av belastningen. Om bromsmomentet sjunker, kommer varvtalet att stiga,
och om bromsmomentet minskas till noll, kommer motorns varvtal, oavsett
det inkopplade motståndets storlek, att gå upp i närheten av det synkrona
varvtalet. I verkligheten föreligga sällan sådana förhållanden, att det
bromsande momentet är absolut konstant under drifttiden, och variationerna i
bromsmomentet kunna medföra stora variationer i motorns varvtal.
Därför har motståndsregleringen också fått en relativt liten användning,
men den kan dock vara motiverad i vissa fall. Av speciell betydelse är
motståndsregleringen för fläktar, vid vilka effekten sjunker med kuben på
varvtalet och där alltså den erforderliga regleringen blir ganska liten. Den
maximala reglering, som man i praktiken utnyttjar med hjälp av motstånd
i rotorkretsen, brukar uppgå till högst 20 à 30 %. Fig. 10: 19 visar den
uppstående varvtalskurvan vid en trefas asynkronmotor med ett så stort
motstånd inkopplat i sekundärkretsen, att varvtalet vid fullastmoment blir
ca 70 % av det synkrona.
Två varvtal hos samma motor kan man erhålla, genom att asynkronmotorn
förses med två lindningar, utförda för olika poltal men valda så, att de båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
