Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Likströmsmaskiner - C. Likströmsgeneratorns karakteristiska kurvor. Kompoundering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
magnetströmmen vid vissa konstanta värden på varvtal och ankarström. En
dylik belastningskurva, motsvarande avgiven märkström, framgår avfig. 11:12.
Förutom de nämnda kurvorna finnas den yttre belastningskurvan (YK),
vilken visar klämspänningen som funktion av ankarströmmen vid vissa
konstanta värden på varvtal och magnetmotstånd, samt reglerkurvan (RK),
vilken visar magnetströmmen som funktion av ankarströmmen vid vissa
konstanta värden på varvtal och klämspänning. I detta sammanhang
behandlas endast den förstnämnda kurvan.
Den yttre belastningskurvan för en shuntgenerator är angiven i fig. 11: 13,
kurva a. Det visar sig, när shuntgeneratorn belastas, att klämspänningen
sjunker. Om den i ankarlindningen inducerade spänningen betecknas E{,
klämspänningen E och ankarströmmen Ia, gäller sambandet
E = Ei — In Ii a
Ra betecknar härvid det resulterande motståndet i ankarkretsen inklusive
kommuterings- och kompensationslindningar samt borstarna.
Om maskinen belastas med en mycket hög ström, som vida överstiger
märkströmmen, kommer man slutligen till en gräns - den kritiska
belastningen — då belastningsströmmen icke längre ökar vid en ytterligare
minskning av belastningsmotståndet. Samtidigt som maskinens klämspänning
minskar med stigande ström, komma nämligen även magnetspänningen
och magnetströmmen att minska. Fortsätter man att minska på
belastningsmotståndet. sedan den kritiska belastningen uppnåtts, kommer
ankarströmmen att avtaga, och förhållandena motsvaras till slut av att maskinen
är kortsluten. Klämspänningen är då lika med noll.
Om icke magnetpolerna hade någon remanens, skulle den uppstående
kortslutningsströmmen bliva lika med noll. I verkligheten erhåller man en
ström, men den blir av begränsad storlek, bestämd av remanensen i
magnetpolerna. Man får emellertid ej härav draga den slutsatsen, att man kan
kortsluta en ensamgående shuntgenerator vid full spänning. Flödet
försvinner nämligen ej plötsligt, utan härför erfordras en viss tid. Under denna
tid kan den uppstående starka strömmen bliva skadlig för maskinen.
Seriegeneratorn har ringa praktisk betydelse och kan förbigås i detta
sammanhang.
Ofta använder man kompoundgeneratorer, som enligt det föregående ha
dels en serielindning, dels en shuntlindning på magnetpolerna. Om
serie-lindningen är så kopplad, att flödet samverkar med shuntlindningens flöde,
säges den vara medverkande. Inverkan av en dylik serielindning visar sig,
först då generatorn belastas. Vid belastning kommer det resulterande flödet
genom magnetpolerna att öka, och följden blir en mindre
spänningsändring, än den man får, om maskinen är kopplad som ren shuntgenerator (se
kurva b i fig. 11: 13).
Serielindningens inverkan beror på dess styrka i förhållande till shunt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
