Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Reaktorer, induktionsregulatorer, växelströms kommutatormotorer och omformare - A. Reaktorer - 1. Seriereaktorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAP. 12
REAKTORER, INDUKTIONSREGULATORER,
VÄXELSTRÖMS KOMMUTATORMOTORER OCH OMFORMARE
A. Reaktorer.
Ordet reaktor är en gemensam benämning på induktansspolar med eller
utan järn, som användas inom kraftverksdriften. En reaktor, liksom en
induktansspole i allmänhet, kännetecknas av att den framför allt äger
induktans. Den har fått ganska stor användning både vid större elektriska
kraftöverföringar och vid distributionsanläggningar. Utförandet
sammanhänger i hög grad med dess uppgift, och reaktorn har förnämligast av detta
skäl fått flera olika namn, såsom drossel, dämpspole etc.
1. Seriereaktorn.
Med en seriereaktor förstås en reaktor, som är avsedd att inkopplas i
serie med belastningen. Seriereaktorn användes i främsta rummet för att
minska överströmmar vid kortslutningar. Reaktorn benämnes även
ström-begränsningsreaktor eller enklare drossel (kortslutningsdrossel) eller
dämpspole.
Av stor betydelse är seriereaktorn för flertalet apparater, där man
använder en ljusbåge, t. ex. båglampor och urladdningslampor samt
ljusbågsugnar. Vid inkoppling av en dylik apparat blir kretsen ett ögonblick
kortsluten, och den uppträdande överströmmen kan bli skadlig för apparaten
och därjämte även för nätet. Seriereaktorns användning medför härvid ett
mindre spänningsfall. Detta hänför sig vid likström enbart till reaktorns
resistans. Vid växelströmsdrift inverkar även reaktansen. Man får då även
räkna med en försämrad effektfaktor.
Som exempel på seriereaktorns användning kan anföras ett fall med
en enfasig ljusbågsugn, vars motstånd kan sägas vara huvudsakligen av
ohmsk natur, motsvarande en resistans R. 1 serie med ljusbågsugnen kopplas
en seriereaktor med reaktansen X enligt fig. 12: 1. Reaktorn antages därvid
vara så dimensionerad, att en kortslutning i ljusbågen innebär dubbla
normalströmmen. Reaktansen blir då bestämd av sambandet R = \J 3 X.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
