Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Reaktorer, induktionsregulatorer, växelströms kommutatormotorer och omformare - A. Reaktorer - 3. Nollpunktsreaktorn - B. Induktionsregulator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
locket har den en kondensatorgenomföring, dimensionerad för 120 kV, och
dessutom en mindre genomföring för den jordade ändpunkten av spolen.
Även detta uttag är isolerat, för det fall att reaktorn skall seriekopplas med
ett nollpunktsmotstånd till jord.
Den reaktor, som visas i fig. 12: 11 och 12: 12 är utförd omkopplingsbar.
De båda lindningshälfterna kunna nämligen seriekopplas och likaså de
olika delarna av hjälplindningen. Reaktorn kan därigenom användas
fölen betydligt lägre ström, och denna blir i det föreliggande fallet 82—57 A,
motsvarande en effekt, som kan varieras mellan 9 850 och 6 850 kVA.
De ovannämnda reglerbara nollpunktsreaktorerna få genom
omkoppling av lindningen, såsom redan nämnts, ett ändrat magnetiskt flöde. I vissa
fall konstruerar man reaktorn så, att den får arbeta med ett konstant
magnetiskt flöde. Detta möjliggöres genom en speciell koppling av lindningen.
En dylik reaktor visas av fig. 12: 13. Av speciellt intresse på denna bild
är den genom en ratt på locket omställbara dubbla omkopplaren.
B. Induktionsregulatorer.
Antag, att vi ha en vanlig släpringad asynkronmaskin men att
sekundärlindningen är öppen, dvs. sekundärlindningens faser äro förenade endast i
Fig. 12: 14. Kopplingsschema för trefasig induktionsregulator, använd för reglering av
spänningen.
den ena ändan. Om maskinen är i stillestånd och man ansluter
statorlind-ningen till en trefasspänning, alstras ett roterande flöde av
statorslröm-marna. Härigenom kommer det att i rotorfaserna induceras spänningar av
samma frekvens som i statorn. Den trefasiga rotorspänningens fasläge blir
emellertid beroende av rotorlindningens läge i förhållande till
statorlind-ningen. Om lindningarna stå mitt för varandra, får man faslikhet i
motsvarande faser. Om man vrider rotorn åt det ena eller andra hållet, kan man
få ett godtyckligt fasläge på den i rotorn alstrade trefasspänningen. Dess
storlek förblir emellertid konstant. Rotorspänningens storlek i förhållande
till statorspänningen beror endast på förhållandet mellan antalet
lindningsvarv i de båda lindningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
