Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Reaktorer, induktionsregulatorer, växelströms kommutatormotorer och omformare - C. Växelströms kommutatormotorer - 1. Enfas seriemotorn - 2. Repulsionsmotorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
från en sparkopplad transformator med flera uttag. För detta ändamål
finnas ett flertal kopplingsschema uppgjorda. Motorns rotationsriktning kan
enklast ändras genom omkastning av uttagen på magnetlindningen. Vidare
kan maskinen även användas för bromsning, genom att dess uttag läggas
om till ett motstånd av lämpligt slag eller eventuellt genom återinmatning
till nätet, vilket dock blir mera komplicerat.
Som exempel anges nedan några data för ett av Statens Järnvägars
elektrolok, typ Dk. Loket drives av två enfas seriemotorer, vardera på
1 000 hk vid 380 V, 162/3 hz och 760 r/m. Den högsta hastigheten är 1 100
r/m, motsvarande en tåghastighet av 100 km/h. De båda motorerna äro
seriekopplade och anslutna till en enfastransformator, som i tomgång har
en reglerbar omsättning, motsvarande 14 000/840—168 V. Vid fullast blir
omsättningen 14 000/760—160 V. Transformatorn är försedd med 6 uttag.
Genom användning av en reaktor kan man dessutom tredela spänningen
mellan två närliggande uttag och erhåller därigenom 16 hellägen, varjämte
det i början av lindningen finnes ett halvläge.
Enfas seriemotorer användas även i mycket små enheter med effekter
under 1 hk för flera olika ändamål, såsom i dammsugare, fläktar m. m.
Sådana motorer kunna vanligen även drivas med likström och benämnas
universalmotorer.
2. Repulsionsmotorn.
Principen för en repulsionsmotor kan enklast klargöras, om man jämför
den med en kompenserad enfas seriemotor med kortsluten
kompensationslindning enligt fig. 12: 18. Vid denna motor tillföras magnetlindningen och
ankarlindningen ström direkt från nätet. Motorns egenskaper bliva i stort
sett oförändrade, om man i stället kopplar kompensationslindningen i serie
med magnetlindningen och kortsluter rotorn, såsom visas av fig. 12: 22,
dvs. låter ankarlindning och kompensationslindning byta plats. Härvid
kommer strömmen i ankaret att induceras transformatoriskt från
huvudlindningen. Den erhållna kopplingen kan sägas motsvara en
repulsionsmotor. Enär rotorströmmen alstras genom induktion, brukar
repulsionsmotorn också hänföras till induktionsmotorerna.
En repulsionsmotors kopplingsschema brukar i regel anges så, som fig.
12: 23 visar, dvs. med en enda lindning på statorn och med ett förskjutet
borstläge på rotorn. 1 princip överensstämmer denna koppling fullkomligt
med den, som visas av fig. 12: 22. Ofta utföres repulsionsmotorn därtill
med förskjutbara borstar. Om borstarna äro placerade så, att borstaxeln
kommer vinkelrätt mot axeln för magnetlindningen, dvs. vinkeln a i fig.
12: 23 är lika med 90°, uppstår ingen ström genom borstarna i stillestånd, och
motorn får inget startmoment. Detta läge kallas tomgångsläge eller
neutralläge. Om borstarna äro placerade så, att vinkeln a är lika med 0°, alstrar den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
