Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Reaktorer, induktionsregulatorer, växelströms kommutatormotorer och omformare - C. Växelströms kommutatormotorer - 5. Trefas shuntmotorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
trädande behovet av en shuntmotor med kontinuerlig varvtalsreglering. I
samband med redogörelsen för asynkronmotorn i kap. 10 ha några
metoder angivits, medelst vilka man kan reglera dennas varvtal. Reglermotståndet
vållar, att det erhållna varvtalet blir i hög grad beroende av belastningen,
och övriga förekommande metoder innebära andra tekniska nackdelar eller
bli ganska dyrbara.
Under årens lopp ha ett flertal växelströmsmotorer med reglerbar
hastighet och shuntkaraktär konstruerats. Av dessa är det egentligen endast en,
som fått någon större praktisk användning, och denna är den trefasiga
kommutatormotor, som uppfunnits av Schrage
och därför ofta också benämnes
schrage-motorn. Motorn har ej minst i Sverige fått
vidsträckt användning.
Principschemat för ifrågavarande
trefasiga kommutatormotor visas av fig. 12: 29.
Primärlindningen (P) är förlagd i rotorn
och utgöres av en normal trefasig
växel-strömslindning, kopplad i Y eller D. Den
anslutes till nätet genom tre på rotorns axel
placerade släpringar med tillhörande
borstar. Sekundärlindningen (S) är förlagd till
statorn och utgöres av en trefaslindning,
varvid dock de tre faserna äro elektriskt
skilda från varandra. Rotorn innehåller
förutom primärlindningen ytterligare en
lindning, benämnd reglerlindning (R), placerad i samma spår som
primärlindningen. Reglerlindningen är utförd som en likströmslindning och
ansluten till en kommutator på normalt sätt.
De båda ändarna av varje sekundärfas äro över kommutatorn anslutna
till reglerlindningen genom två borstsatser a och b enligt figuren. Dessa
äro placerade på skilda borstbryggor, som äro vridbara så, att borstarna
a och b kunna förskjutas mot eller från varandra mellan vissa bestämda
gränser.
Både statorn och rotorn innehålla en kärna av laminerad plåt, försedd
med urstansade spår, i vilka lindningarna äro förlagda.
Principen för motorns verkningssätt klarlägges enklast, om man utgår
från det borstläge, vid vilket borstarna a och b äro placerade mitt för
varandra, dvs. på samma lamell, det s. k. synkrona borstläget. Om man härvid
ansluter primärlindningen till en trefasig spänning, kommer motorn att gå
som en vanlig kortsluten trefasig asynkronmotor. Det avvikande från den
tidigare beskrivna asynkronmotorn består i att primärlindningen och
sekundärlindningen fått byta plats, enär primärlindningen är förlagd i rotorn
Fig. 12: 29. Principschema för trefas
shuntmotor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
