- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 2. Roterande elektriska maskiner : reaktorer och likriktare : kraftöverföringars egenskaper /
238

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Likriktare - F. Gallerstyrning - 1. Principiellt utförande - 2. Effektfaktorn - 3. Spärrning för baktändningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

238

Ännu större användning har denna styrning fått, där en motor matas av
sin egen likriktare och denna användes både för start med konstant ström
och för varvtalsreglering med konstant spänning. Man har därvid endast att
sluta kretsen och ställa in den önskade spänningen. Strömbegränsningen
ger motorn lämplig startström, tills avsett varvtal uppnåtts, varefter detta
bibehålles, om motorn är av shuntkaraktär. Även vid seriemaskiner kan
denna sak ordnas, fast varvtalsregleringen där blir mera komplicerad.

Slutligen kan likriktarens egenskap att ge återarbetning användas för
bromsning och reversering av en likströmsmotor, som härvid genom
omkoppling av magnetlindning eller ankare ges motsatt vridmoment mot förut.
I en del fall då en sådan omkoppling ej är praktiskt lämplig, användas
korskopplade likriktare, en för moment i den ena och en annan för moment
i den motsatta riktningen. Gallerstyrningen har gjort likriktaren till ett
händigt medel i teknikens hand och därigenom förverkligat en snabb
utveckling för olika användningsområden.

2. Effektfaktorn.

En likriktare arbetar med ett av kopplingssättet bestämt värde på
effektfaktorn. Vid gallerslyrning sänkes effektfaktorn, då ju likriktaren blott är
ett kopplingselement och samma ström därför framgår i dess matande
växelströmsnät som i likströmsnätet, oberoende av om det senare matas
med full eller nedsatt likspänning. Olika sätt finnas att avhjälpa den nämnda
olägenheten, vilken dock ofta betraktas såsom varande av mindre betydelse.
Det vanligaste torde vara samarbete med en på växelströmssidan befintlig
lindningskopplare, vilken ger de erforderliga stora regleringsstegen, medan
likriktaren själv finreglerar spänningen däremellan.

3. Spärrning for baktändningar.

Om likriktarverkan hos en jonventil av någon anledning skulle upphöra,
inträffar, vad man i dagligt tal kallar baktändning. De skadliga verkningarna
därav i form av kraftiga kortslutningsströmmar kunna till största delen
undvikas, om alla andra anoders galler omedelbart förses med en spärrande
negativ spänning. Den tredskande anoden lämnas då åt sig själv, och dess
ljusbåge slocknar inom någon eller några perioder.

Förutsättningen härför är emellertid, att likriktaren ej matas bakvägen
från parallellarbetande likströmskällor. För att säkerställa sig mot sådan
matning använder man med bakströmsutlösning försedda snabbrytare i
likströmskretsen till varje likriktare. Brytaren håftes därvid inne av en
elektromagnet, som påverkas dels av driftströmmen, dels av en därmed
samverkande hållström från en separat likströmskälla. Vid en baktändning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:47:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/2/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free