Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Kraftöverföringars elektriska egenskaper - E. Jordslutning - 1. Beräkning av jordslutningsströmmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
stället och nollpunkten genomgås av en ström, som är lika med den
vektoriella summan av h och Ic. Den sålunda erhållna kapacitiva
jordslutningsströmmen blir
// = \ß(ü CeE
där E = huvudspänningen.
Hänfört till fasspänningen, kan kapaciteten till jord vid enfasig
jordslutning sägas bli lika med 3 Ce.
Redan av det sagda framgår, att jordslutningsströmmen blir oberoende
av om felstället ligger närmare eller längre bort från transformatorn. Den
blir vidare oberoende av vilken fas
jordfelet inträffat på. Det kan lätt visas, att
den alltid blir fasförskjuten 90° före
nollpunktsspänningen (E0j i fig. 14: 29).
Storleken av kapaciteten Ce är, som
det ovan angivna sambandet visar,
beroende av ledarens diameter,
fasavståndet och ledarens höjd över marken.
Ledarens dimension inverkar dock föga.
Om man räknar med normalt
förekommande värden på fasavstånd och
ledar-höjd för luftledningar, erhåller man de
värden på jordslutningsströmmen, som
finnas angivna i diagrammet, fig. 14: 30.
Detta diagram anger den kapacitiva jordslutningsströmmen i ampere per
km ledning som funktion av spänningen, varvid dock beräkningarna äro
utförda enligt noggrannare metoder, än som ovan angivits.
Det är att märka, att den kapacitiva jordslutningsströmmen vid högre
spänningar blir i hög grad beroende av ledningens utförande. Det i fig.
14: 30 angivna värdet vid 220 kV hänför sig till en ledningskonstruktion
med järnstolpar och stålaluminiumlinor utan jordlina. Med två jordlinor
erhålles i detta fall ca 10 % ökning av kapaciteten, och motsvarande
utförande av ledningen med trästolpar av lägre höjd och med minskad
nedhängning till följd av kortare spann ger ytterligare närmare 10 % ökning
av kapaciteten.
För överslagsberäkningar kan man vid högre spänningar räkna med en
jordslutningskapacitet (—3 Ce) på en luftledning utan jordlina av 0,015 à
0,020 /j,F per km. Motsvarande värde för en kabelledning blir 30 à 60 gånger
så stort. Som exempel kan anges, att en modern mantelisolerad trefaskabel
för 11 kV och med en area av 120—185 mm2 har en jordslutningskapacitet
vid 20° C av 0,50—0,56 ^F per km och fas. Vid en enfaskabel (eller
trefaskabel med blymantlade faser) för 22/v^kV och med en area av 120—185
b
Fig. 14: 29. Spännings- och
strömförhållandena vid enfasig jordslutning på en
kraftledning enligt fig. 14: 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
