Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Kraftöverföringars elektriska egenskaper - E. Jordslutning - 1. Beräkning av jordslutningsströmmen - 2. Kapacitiv dissymmetriström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
Vid normala trefasledningar brukar man i regel ej använda en isolerad
nollpunkt på det sätt, som visas av fig. 14: 28. Detta sammanhänger med
att en isolerad nollpunkt kan erhålla spänning till jord genom statisk
uppladdning, som systemet mottager ur atmosfären, genom induktion från
andra kraftledningar, genom att ledningarna aldrig fås fullt symmetriska
och därför särskilt vid sektioneringar kunna ge en kapacitiv osymmetri
samt slutligen genom kopplingsförlopp, som kunna inträda vid vissa
manövrer. Den uppkommande osymmetriska trefasspänningen ger bl. a.
upphov till störningar på närbelägna svagströmsledningar. Därtill kommer,
att man för reläskydden behöver jordad nollpunkt.
Nollpunkten brukar jordas över ett ohmskt eller ett induktivt motstånd,
så att den får jordens potential. Den under normala driftförhållanden
rådande kapacitiva osymmetrin ger därvid en ström till jord i nollpunkten,
och ledningssystemet måste anordnas så, att denna ström ej får nämnvärd
storlek.
Vid ett uppträdande jordfel kommer den totala jordslutningsströmmen att
sammansättas dels av den ovan angivna strömkomposanten, som är av rent
kapacitiv natur och alltså fasförskjuten 90° före nollpunktsspänningen, dels
av en annan strömkomposant, som bestämmes av nollpunktsmotståndets
storlek och art (ohmskt eller induktivt). Vid jordning över ett ohmskt
motstånd kommer den sistnämnda strömkomposanten att ligga i fas med
nollpunktsspänningen.
2. Kapacitiv dissymmetriström.
Såsom påpekats i det föregående, blir summan av de tre fasernas
kapacitiva strömmar vid jordfel på en kraftledning ej lika med noll. Den
erhållna summaströmmen, som är av varierande storlek utefter ledningens
längd, benämnes kapacitiv dissymmetriström. Storleken av denna ström för
det fall, som behandlats ovan (se fig. 14: 28), visas i fig. 14: 31. I den öppna
ändan av ledningen äro de kapacitiva strömmarna och därmed också den
kapacitiva dissymmetriströmmen lika med noll. Mellan ledningens ända och
felstället är strömmen i den jordade fasen lika med noll, och den kapacitiva
dissymmetriströmmen blir alltså lika med summan av de båda övriga
fasernas kapacitetsströmmar. Om man räknar med en jämnt fördelad
kapacitet, kommer denna summa att växa rätlinigt mot ledningens början, såsom
figuren visar. Härifrån får man på sträckan mellan nollpunkten och
jordfelet subtrahera den ström, som framgår i den jordade fasen. Resultatet
blir, att den kapacitiva dissymmetriströmmen växer från noll i vardera
ändpunkten av ledningen mot jordfelsstället. Jordfelet kommer vidare att
passeras av en ström, som är oberoende av felets läge och lika med hela
ledningens kapacitiva dissymmetriström eller, som den också benämnes,
laddningsström till jord (Ij i figuren).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
