Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Vattenkraftstationer - D. Stationsbyggnader - E. Kraftstationstyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
Vid mera öppet utförda stationer söker man begränsa skadegörelsen av
bombanfall genom att anordna mer eller mindre provisoriska splitterskydd
dels mellan maskinaggregaten, dels mellan transformatorerna i
utomhusställ-verk, dels vid fönster och dörrar etc. För personalens säkerhet anordnas
permanenta bombsäkra skyddsrum och flyttbara skyddskurar. Där stora
skador kunna uppstå genom översvämningar, utföras anordningar för snabb
tömning av vattenvägarna.
Som exempel på byggnadernas utformning visas i fig. 16: 15
maskinstationen i en äldre kraftstation och i fig. 16: 16 en nyare stationsbyggnad,
vilken inrymmer alla vid stationen erforderliga lokaler.
E. Kraftstationstyper.
Liksom stationsbyggnadernas utförande i hög grad beror på de lokala
förhållandena, blir hela kraftstationens planering en anpassning efter
vattendragets utformning och terrängförhållandena i varje särskilt fall. Dessutom
har givetvis kraftstationsbyggandet undergått vissa förändringar i samband
med införandet av större enheter, centralisering av driften etc. I det följande
beskrivas i korthet några av de statliga anläggningarna som exempel på
olika typer av stationer.
Fig. 16: 17 visar en äldre kraftstation, igångsatt 1910, med horisontell
turbinuppställning, vilken vid den tiden ansågs lämpligare än den vertikala
uppställningen. Terrängen har här erbjudit en möjlighet att leda vattnet i
öppna kanaler fram till stationens omedelbara närhet, där tubintaget
förlagts. Tubintaget är överbyggt med en intagsbyggnad, som innehåller luckor
med manöveranordningar samt grindar. Från tubintaget ledes vattnet
genom i berg insprängda tuber fram till den i dagen liggande
maskinstationen, varifrån vattnet direkt avledes i älven (se fig. 16: 15). Fallhöjden är
ca 30 m. Aggregatstorleken var från början omkring 9000 kW, betydligt större
än vad som dittills prövats i Europa. Genom utbyte av turbinhjul hos flertalet
av aggregaten har effekten per aggregat sedermera ökats till 13 000 kW.
Fig. 16: 18 visar en kraftstation, igångsatt 1914, med likaledes
horisontell turbinuppställning men helt nedsprängd i berg. Den tidigare 2 km
långa fallsträckan med en total fallhöjd av ca 55 m har koncentrerats till
ett ställe och tillgodogöres i en enda station med en aggregatstorlek,
varierande mellan 11 000 och 26 000 kW. Tilloppet utgöres av två 650 m långa
horisontella tunnlar, vardera med 50 m2 area, och avloppet av två 1 300 m
långa tunnlar, även dessa med 50 m2 area. Emedan vattnet i tunnlarna ej
står under övertryck och berget är relativt fast, har man på större delen
av sträckan icke behövt bekläda tunnlarna.
Tilloppstunnlarna utmynna i två sinsemellan förbundna
fördelningsbas-sänger, från vilka vattnet i 45 m långa vertikala tuber ledes till turbinerna.
För tubernas avstängning finnes i deras övre del trottelventil (se fig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
