Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Ångkraftstationer - D. Bränsle - 1. Fasta bränslen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
bildande. Vid gasframställning gäller det att få mycket gas ur kolen, och man
väljer därför i regel gasrika kol, även om dessa ge en porösare och därför
mindre god koks.
Koksens värmevärde är 6 800—7 400 kcal/kg.
I samband med koksen bör omnämnas en närstående stenkolsprodukt,
nämligen stenkolsbriketter. Dessa ha ursprungligen tillkommit för att
nyttiggöra de magra kolens stybb. Numera pressas dylika briketter även av
gasrika kol.
Brunkol äro, jämförda med stenkol, ett bränsle av lägre kvalitet, som dock
fått ganska stor användning i länder, där det förekommer i stor myckenhet.
Brunkol förekomma ej i vårt land men användas exempelvis i Tyskland
både för drift av ångkraftverk och, i form av briketter, som hushållsbränsle.
Värmevärdet är i allmänhet av storleksordningen 4 000 kcal/kg. Genom att
pressa brunkolen till briketter kan man erhålla ett värmevärde av 5 500—
6 500 kcal/kg.
Träkol framställas genom torrdestillation av ved och ha i vårt land ocli
i vissa andra länder med riklig tillgång på skog fått betydelse för
järnhanteringen. Vid kolningen erhållas därjämte vissa biprodukter, såsom
tjära m. m. Träkolens värmevärde är av storleksordningen 7 000—8 000
kcal/kg.
Torv är i allmänhet av mindre vikt med hänsyn till den allmänna
bränsleförsörjningen men har dock fått en viss betydelse som bränsle i närheten
av fyndorterna, speciellt om bättre bränsle saknas. Brännbar torv
förefinnes i tämligen stora mängder inom vårt land.
Torv hör liksom kol till de fossila bränslena, vilka uppstått genom
växtämnens förmultning under vatten. Den är ett tämligen skrymmande bränsle,
och försök att i större skala utnyttja och förädla torven ha ännu ej lett till
något ekonomiskt tillfredsställande resultat.
Som ångpannebränsle har torven åtminstone ej hittills varit av någon
större betydelse. Det är dock troligt, att den igångsatta forskningen för
utrönande av mera tillfredsställande metoder för torvens tillvaratagande och
framställning skall leda till att den i framtiden blir ett bättre bränsle.
Ved är ett bränsle, vilket med tanke på världens bränsleförsörjning i stort
är av mindre vikt men vilket för skogrika länder som vårt land har en
ofantlig betydelse. Värmevärdet för ved är i högsta grad beroende av
fuktighetshalten. För torr ved uppgår värmevärdet till ca 4 600 kcal/kg, men
vid normal fuktighet erhållas 3 200—3 500 kcal/kg. För fuktigt träavfall,
flis m. m. blir värmevärdet lägre, 2 000—3 000 kcal/kg.
Som ångpannebränsle har veden fått viss användning vid industrier,
där träavfall förefinnes i form av exempelvis sågspån, flis, kant- och bakved.
Sammansättningen och värmevärdet för några vanliga fasta bränslen
anges i nedanstående sammanställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
