- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 3. Kraftstationer : kraftledningar : ställverk /
84

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Ångkraftstationer - E. Ångpannor - 2. Värmeupptagande aggregat och hjälpapparater - 3. Panntyper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84

Överhettaren utföres av ett antal ståltuber, som i ändarna infästas i
samlingslådor av smidesjärn eller stålgjutgods. Den ena samlingslådan står i
förbindelse med pannkroppens ångrum, varifrån den mättade ångan tillföres.
På den andra är ånguttaget för den överhettade ångan från pannan
anordnat. Ofta konstrueras överhettaren så, att man får en konstant
överhettning av ångan, oberoende av belastningen. Den kan då byggas i två
avdelningar och överdimensioneras, så att man får full överhettning även vid
låg belastning, varjämte man vid högre belastning kyler ångan, t. ex. genom
insprutning av kondensat mellan de två överhettardelarna. Överhettaren
inbygges på lämpligt ställe i pannans rökgaspassage. Dimensioneringen
sammanhänger med den erforderliga eldytan, och denna är beroende av
ångmängden, den önskade överhettningstemperaturen samt
rökgastemperaturen.

Ångpannans matning med vatten sker genom matarapparaten vilka
utgöras antingen av ångdrivna kolvpumpar eller av elmotor- eller
ång-turbindrivna centrifugalpumpar. Av största betydelse för driftsäkerheten
och även för driftekonomin är, att matarvattnet har lämpliga egenskaper,
så att dels de hårdhetsbildande ämnena i vattnet ej utfällas i form av
pannsten, dels materialet i pannan ej anfrätes. För rening av vattnet tillämpas
olika kemiska och termiska metoder. Särskilt vid högre tryck är det av
synnerligen stor vikt, att effektiv rening och avgasning av matarvattnet företagas.

Effektiv sotning av de rökgasberörda ytorna hos pannkroppen,
ekonomi-sern och luftförvärmaren är av stor betydelse för bränsleekonomin. I regel
utföres sotningen medelst ånga eller tryckluft, som med stor hastighet får
strömma ut och bespola ytorna.

För underlättande av ångpannans skötsel utrustas den, åtminstone då det
gäller större anläggningar, med mekaniska bränsle- och asktransportörer och
därjämte med kontrollinstrument, varigenom ångavgivningen, halten av
kolsyra och av oförbrända beståndsdelar i rökgaserna, rökgastemperaturen
m. m. ständigt kunna kontrolleras.

3. Panntyper.

Med hänsyn till konstruktionsprincipen kunna ångpannorna uppdelas i
två huvudtyper, nämligen dels eldrör- och tubpannor, dels vattenrörpannor.
Med tanke på utförandet benämnas de förstnämnda pannorna även
cylindriska pannor. I princip visas några av de vanligaste konstruktionerna i fig.
17: 7—17: 10. Dessutom finnas också andra konstruktioner, exempelvis
lågtryckspannor för ångtryck, understigande 1 atö, och några stående pannor
för ångtryck upp till 10 atö. Dessa pannor äro i regel tämligen små,
med en ångavgivning understigande 500 kg/h, och behandlas därför
ej här.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:47:26 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/3/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free