Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Ångkraftstationer - E. Ångpannor - 5. Konstruktionssynpunkter och utvecklingstendenser - 6. Den nyaste strålningspannan vid Västerås kraftverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
strålningspannorna kunna utföras för mångfaldigt större ångproduktion,
upp till ca 600 ton ånga per timme.
Utvecklingen inom ångpanneområdet har särskilt under det senaste
årtiondet varit mycket snabb i samband med utbyggandet av stora centrala
ångkraftverk. Enär äldre pannkonstruklioner av olika skäl ej lämpat sig, då
det gällt utökning av storleken, ha även helt nya typer framkommit.
Bidragande till utvecklingen har varit framställningen av legerat
högeld-härdigt material för tuber och upphängningsdetaljer, ökad kännedom om
förbränningstekniska förhållanden och nya eldningsmetoder. Vidare hava
utförda forskningsarbeten i fråga om värmeöverföringen och
vattencirkulationen givit konstruktörerna nya uppslag.
Den mest framträdande förändringen i pannkonstruktionerna är
utnyttjandet av strålningsvärmet. Från att tidigare endast en mindre del av det vid
förbränningen frigjorda värmet fick verka ånggenererande genom direkt
strålning, har förhållandet utvecklat sig så, att strålningsvärmet i många moderna
pannor blivit det viktigaste.
De förr med murverk inklädda eldstadsrummen äro numera helt eller
till stor del försedda med ångalstrande tuber. Härigenom har man kunnat
öka eldstadsrummets belastning utan att riskera förstörelse av murverken.
Enligt vad som förut nämnts, är det av vikt, att eldstadens tubinklädnad icke
åstadkommer för låg eldstadstemperatur med åtföljande ofullständig
förbränning. Medel häremot äro hög luftförvärmning och högt eldstadsrum,
som befordra fullständig förbränning av bränslepartiklar och oförbrända
gaser, innan dessa lämna eldstaden.
Trots att den moderna strålningspannan arbetar med betydligt större
specifik eldytebelastning än den konventionella pannan, är hållbarheten icke
minskad, utan pannan är tvärt om betydligt driftsäkrare. Detta gör sig
särskilt märkbart vid pannor med självcirkulation, beroende på att
vatten-cirkulationen kunnat göras mer entydig.
6. Den nyaste strålningspannan vid Västerås kraftverk.
Den senast uppförda strålningspannan i Västerås är en av de största i
världen och i fråga om konstruktionen av speciellt intresse. Den beskrives
därför här i detalj. Vidare behandlas det viktigaste av kontrollanordningarna
vid en ångpanneanläggning.
Ifrågavarande panna, som betecknas P 12, har vid koleldning en kapacitet
av 260 à 300 ton ånga per timme, vilket motsvarar 60 à 65 MW från de
installerade turbinaggregaten. Vid oljeeldning är den uttagbara effekten 65
à 70 MW. Pannan har utförts med principiellt samma konstruktion och med
samma utseende på byggnadsstommen som den närmast förut installerade
strålningspannan Pil. Den har dock blivit högre och når 52 m över marken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
