Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Ångkraftstationer - E. Ångpannor - 6. Den nyaste strålningspannan vid Västerås kraftverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i oo
Panntrycket är valt lika som för Pil, dvs. 24 atö, då det vid anläggningen
ej fanns några skäl att frångå detta ångtryck. Pannan är emellertid i
konstruktivt hänseende byggd för 30 atö. Ångtemperaturen är 435° C. En sektion av
pannan visas i fig. 17: 25.
a. Konstruktion.
Det kännetecknande för en strålningspanna är, att huvudparten av
ångmängden genereras i de tuber, som bilda väggarna i själva eldstaden, och
att kvarvarande värme i rökgaserna efter eldstaden huvudsakligen utnyttjas
för matarvattenförvärmning och ångöverhettning. En absolut
förutsättning för att verkningsgraden hos en sådan panna skall kunna bli hög, är
emellertid, att en betydande del av rökgasvärmet efter eldstaden återföres
till denna medelst varmluft. Vid en strålningspanna måste därför
luftför-värmningen alltid vara hög. Då normala rostkonstruktioner ej tåla hög
lufttemperatur, innebär detta också, att bränslet måste utgöras av
kolpulver eller olja. Därtill kommer, att eldning på rost med styckekol i det
ifrågavarande fallet är helt utesluten på grund av pannans stora
dimensioner. Den är emellertid utförd så, att man kan använda både kolpulver
och olja.
Kolet tillföres anläggningen genom bottentömmande transportvagnar till
kolfickor under markplanet samt torkas och males till stoft i två
kvarnaggregat, förlagda i källarvåningen under själva pannan. Vartdera aggregatet
består av kolmatare, kolvåg, kolskruv, kolkvarn, vindsikt och fläktar.
Kapaciteten hos varje kvarn motsvarar 20 ton kol per timme vid normala styckekol
med ca 10 % fuktighetshalt. Torkningen av kolet sker medelst varmluft i
själva kvarnen samtidigt med målningen.
Kolmatningen regleras på det sättet, att vågen tippas medelst elektriska
impulser, styrda av ett inställbart tidrelä, varigenom man även erhåller
registrering av tippningarnas antal. Därjämte regleras transportskruvens
hastighet, så att den blir anpassad efter matningen.
Från kolkvarnarna transporteras det malda kolet med kolpulverfläktar
till brännarna, som äro placerade runt eldstadens omkrets.
Eldstaden är ett åttkantigt rum av 14 m höjd och 9 m vidd med
väggar, golv och tak bestående av ståltuber, i vilka ångbildningen sker.
Utförandet visas av fig. 17: 25—17: 27. Tuberna i ytterväggarna äro placerade
tätt intill varandra med endast 25 mm avstånd (se fig. 17: 27), och
eldstaden avgränsas utåt av plåt samt ett tunt värmeisolerande skikt av
gjut-massa. Eldstaden är helt och hållet omgiven av ett rum för tillförsel av
förbränningsluft.
I centrum av eldstaden finnes en cirkulär palissad av ångbildande tuber,
vilka på grund av den dubbelsidiga bestrålningen ge en mycket effektiv
värmeupptagning (se fig. 17: 26). Eldstaden har två utefter pannans hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
