Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Ångkraftstationer - I. Ångkraftanläggningar - 2. Planering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
2. Planering.
En ånganläggnings planering i stort beror i hög grad på hur anläggningen
skall användas. Vad som anföres i det följande, avser i främsta rummet
ånganläggningar för elektriska kraftstationer. En dylik ångkraftanläggning
omfattar följande huvuddelar, nämligen bränsleupplag och anordningar
för tillförsel av bränsle och avlägsnande av aska, ångpanneanläggning med
anordningar för tillförsel av matarvatten, rörledningssystem, ångturbiner
med kondensorer och anordningar för tillförsel av kylvatten samt slutligen
generatorer med tillhörande ställverk, kontrollrum etc.
Pannanläggningens dimensionering bestämmes av turbinanläggningen.
Dimensioneringen av maskinerna baseras på erforderlig maximieffekt
och på behovet av reserv. Härmed sammanhänger också en lämplig
uppdelning av effekten på olika aggregat, vilken i främsta rummet beror på
anläggningens utnyttjande. Det gäller härvid att taga hänsyn både till det
förefintliga och det framtida behovet.
Utvecklingen har lett därhän, att man övergått till allt större aggregat,
i och med att det visat sig möjligt att bygga driftsäkert maskineri för större
effekter. Den största effekt i en enhet, som hittiils utbyggts i Sverige, utgör
50 000 kW, uppdelat på två generatorer, kopplade till en Stalturbin. I
utlandet har man byggt enheter för upp till ca 200 000 kW.
En viktig detalj i planeringen av en ångkraftanfäggning är fastställandet
av dess läge. I allmänhet får man utgå från att anläggningen skall byggas i
närheten av förbrukningsplatsen, men man måste dessutom taga hänsyn till
bränsleförhållandena och möjligheten att erhålla kylvatten samt givetvis
även beakta hydrografiska förutsättningar, försvarssynpunkter etc.
Med hänsyn till bränsleförhållandena har man att avgöra, vilket som
är mest ekonomiskt: att transportera bränslet eller att transportera den
alstrade elektriska kraften. Om bränslet är lågvärdigt, kan det ibland visa
sig lämpligast att förlägga kraftstationen i närheten av bränslefyndigheten.
I allmänhet synes det emellertid bliva mest ekonomiskt att anlägga en
ångkraftstation i närheten av konsumtionscentrum, även om transport av bränslet
blir nödvändig. Detta gäller i viss mån även de kolproducerande länderna.
Transportförhållandena måste dock härvid tillmätas stor vikt. Det är
nämligen av största betydelse att exempelvis ha tillgång till vattentrafikled för
det skrymmande gods, som skall transporteras.
Vid en ångkraftanläggning erfordras vatten dels för ångpannan, dels
för kondensorn. Även i en kondenseringsanläggning erfordras en viss
spädvattentillsats till matarvattnet för att ersätta förlusterna. Det erforderliga
tillskottet är relativt litet, men man måste ställa stora krav på vattnet och
dess behandling. I regel kan man räkna med att det erfordras en
vattenmängd, som är fika med 5 à 10 % av den alstrade ångans vikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
