Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Ångkraftstationer - I. Ångkraftanläggningar - 4. Drift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
ning av kolinmatningsanordningarna och i det senare fallet genom variation
av oljetrycket eller genom ändring av antalet inkopplade brännare.
Vatteninmatningen i ångpannan sker med pumpar. Den erforderliga
regleringen avser i detta fall att hålla lämpligt vattenstånd i domarna, vilket
kontrolleras genom vattenståndsglas och eventuellt även genom andra
mätningsanordningar. Vatteninmatningen är ofta automatiserad. Den
enklaste anordningen härför är, att pumpen drives kontinuerligt, varjämte av
vattenståndet styrda ventiler omställas så, att vattnet vid behov pumpas in
i pannan i erforderlig mängd men för övrigt cirkulerar i pumpen.
Vid igångsättningen av en panna måste man ofta på grund av vattnets
temperaturstegring och därmed sammanhängande utvidgning avtappa vatten
från pannan. En dylik avtappning (bottenblåsning) måste därjämte med
vissa mellanrum göras för att avlägsna de salter, som anrikas i pannan vid
vattnets avdunstning.
Ångpanneanläggningens rationella skötsel kräver en ständig kontroll av
temperatur- och tryckförhållanden såväl i vattnet som i ångan och i
rökgaserna, både i pannans olika delar och i därtill hörande rörledningar.
Sålunda måste trycket och temperaturen på den avgående ångan hållas vid de
värden, som erfordras för turbin driften. Vidare kräves kontinuerlig kontroll
av att rökgaserna ej få för hög temperatur, vilket skulle innebära, att
värmetransporten genom pannans värmeupptagande ytor blivit försämrad.
Därjämte kräves kontroll av att rökgasernas kolsyrehalt är normal. En sänkning
av kolsyrehalten innebär, att luftöverskottet vid förbränningen av någon
anledning blivit för hög, varigenom värmeförlusterna i de avgående
rökgaserna ökas.
Med vissa mellanrum måste tuberna i eldstaden rengöras liksom även
övriga värmeupptagande ytor i överhettare, ekonomiser och luftförvärmare.
En dylik rengöring (sotblåsning) erfordras i allmänhet minst en gång per
driftdag och vid kolpulvereldning ännu oftare. Såsom redan tidigare
påpekats, medför avsättningen av sot, att värmegenomgången vid de
värmeupptagande ytorna blir avsevärt försämrad, och anläggningens
verkningsgrad kommer därigenom att nedsättas.
För uppeldningen av en ångpanneanläggning måste, innan bränslet
antändes, vissa hjälpaggregat igångsättas, såsom matarpump, rökgasfläktar
och luftfläktar. Uppeldningen kan taga kortare eller längre tid, beroende
på pannans konstruktion, ifrån ca 5 minuter upp till några timmar. Inom
kraftverksdriften är man ofta beroende av kortaste möjliga uppeldningstid,
varför frågan om pannornas utförande är av mycket stor betydelse.
Då en panna efter uppeldning till erforderligt ångtryck skall anslutas till
rörledningssystemet, måste rörledningarna dräneras, innan ångan insläppes
i turbinerna. Under drift sker denna dränering automatiskt genom
vatten-avskilj are och kondensvattenavledare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
