Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Elektriska isolermaterial och isolatorer - A. Olika isolermaterial och deras egenskaper - B. Den elektriska hållfastheten hos anläggningsdelar och dess utprovning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
noga med att driva ut luften ur isolermaterialet vid högspända maskiner,
kablar, kondensatorer etc. för att undvika uppkomsten av glimning, vilken
så småningom kan förstöra isolermaterialet. Med avseende på
isolermateria-lens motståndskraft mot frätande gaser äga porslin och glimmer de bästa
egenskaperna. Hållbart utomhus är förutom glas endast porslin (eller
steatit). Övriga material angripas lätt av regnvatten, som har stor
lösningsförmåga.
B. Den elektriska hållfastheten hos anläggningsdelar och dess
utprovning.
Den i föregående avsnitt lämnade kortfattade redogörelsen för olika
inom elektrotekniken använda isolermaterial och deras egenskaper ger en
antydan om några av de problem, som möta vid konstruktionen av de i
en elektrisk anläggning ingående delarna. Emellertid utgör valet av material
endast en av de faktorer, som bestämmas av en anläggningsdels
användning. Andra betydelsefulla faktorer äro formgivning och dimensionering.
På dessa beror nämligen, om materialets egenskaper bliva utnyttjade på
bästa sätt och om därigenom anläggningsdelarna ekonomiskt och tekniskt
motsvara de uppställda önskemålen.
I föreliggande avsnitt behandlas speciellt fordringarna på
anläggningsdelarna med avseende på deras elektriska hållfasthet. Vidare redogöres för
hur dessa fordringar påverka formgivning och dimensionering och hur
man kontrollerar, att de äro uppfyllda.
Vid en successivt ökad spänning över en anläggningsdel, t. ex. en
linje-stödisolator enligt fig. 19: 1, kommer spänningen, i ett visst ögonblick då
isolationen icke längre håller, att bryta samman, genom att en ledande kanal
bildas mellan de spänningsförande elektroderna. I enlighet med
framställningen i kap. 1 skiljer man på genomslag och överslag, allteftersom
urladdningen sker genom det fasta isolermaterialet eller genom den omgivande
luften. I figuren äro vägarna angivna för genomslag (a) och överslag (b).
Nu är att märka, att, sedan spänningen bortfallit, urladdningskanalen
genom luften på mycket kort tid så att säga läker sig själv, medan det fasta
isolermaterialet förblir förstört. En av grundreglerna för all dimensionering
blir därför, att en anläggningsdel skall utformas så, att överslag inträffar vid
lägre spänning än (dvs. före) genomslag, varigenom förstöring vid för hög
spänning undvikes.
Genomslagsspänningen är närmast beroende av det isolerande skiktets
tjocklek samt isolermaterialet. Överslagsspänningen åter är huvudsakligen
beroende av längden hos den minsta möjliga överslagssträckan och av huru
den elektriska fältstyrkan fördelar sig längs denna väg. Fältfördelningen i
sin tur beror på isolatorns form och, eftersom överslaget försiggår i luftlagret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
