- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 3. Kraftstationer : kraftledningar : ställverk /
238

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Luftledningar - K. Koncession, jordägarfrågor och expropriation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

238

Vidtager därefter jordägare åtgärd, som medför intrång på ledningen, blir
jordägaren ersättningsskyldig.

För att exempelvis enskild person ej skall kunna omöjliggöra
framdragandet av en ur det allmännas synpunkt betydelsefull kraftledning,
kan Kungl. Maj:t ge tillstånd till ett tvångsförfar ande (expropria tionstillstånd).
Sådant tillstånd till expropriation brukar i regel begäras i samband med
ansökan om koncession. För fastställandet av skälig ersättning värderas
intrånget av en expropriationsnämnd. Den rätt, som förvärvas genom
expropriation, brukar inom Vattenfallsverket vara av samma innebörd som
beträffande de frivilliga avtalen.

Expropriationstillstånd kan ej meddelas för vissa platser och områden,
som ingå i stadsplan eller byggnadsplan, ej heller mot staten. För
lågspän-ningsledningar kan expropriationstillstånd erhållas endast i undantagsfall.

Innan överenskommelse blivit träffad med markägare efler stämning i
expropriationsmål utfärdats, kunna inga arbeten av vad slag de vara må
utföras på vederbörande ägares mark. Rätt att utföra erforderliga
förundersökningar, exempelvis genom stakning, kan dock lämnas av länsstyrelsen
på särskild ansökan, utan att någon av de nämnda förutsättningarna finnes.

Vid framdragandet av en kraftledning kan det ej undvikas, att stora
skador ofta förorsakas enskilda markägare. De mest betungande skadorna
äro i regel sådana, som uppstå i samband med ledningens byggande och
som alltså tilt huvudsaklig del ha bestående karaktär. Av mindre
betydelse äro i regel sådana skador av mera tillfällig natur, som till största delen
sammanhänga med ledningens underhåll och drift.

Till de bestående skadorna räknas sådana, som drabba en markägare,
genom att kalgata bibehålles i skogsmark eller stolpar placeras i åker eller
ledning framdrages över tomtmark. Vid en lednings byggande förutsättes
därför, att uppgörelse träffas med markägarna angående ifrågavarande
skador. Detta bör, ifall servitutsavtalet ej innehåller särskilda bestämmelser
därom, ske, omedelbart efter det att ledningen blivit byggd. Beträffande
kalgatan bör sådan överenskommelse träffas med jordägaren, att den
under all framtid får hållas kal på ledningsägarens bekostnad.

För reglerandet av skadeersättningar, som gälla skogs- och åkermark,
har Vattenfallsstyrelsen fastställt vissa normer, som avse att bereda full
ersättning för de uppkommande skadorna i enlighet med
expropriationslagens bestämmelser och som därför i de flesta fall godtagas av jordägarna.
Enligt dessa normer lämnas t. ex. ersättning för skador i skogsmark och
för kostnader, som markägare direkt eller indirekt kan komma att
vidkännas genom ledningens framdragande. Härmed avses exempelvis skada
genom avverkning av icke mogen skog, ökade kostnader vid det avverkade
virkets tillvaratagande, framtida storm- och torkskador i den avverkade
skogsgatans kanter, minskad avkastning av marken etc. För skador i åker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:47:26 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/3/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free