Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Strömbrytare och frånskiljare - B. Brytförlopp och brytförmåga - 1. Brytning vid belastning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
Fig. 22: 1. Brytning vid belastning.
över brytstället är es. Vi förutsätta, att strömmen brytes genom en
strömbrytare, och skola undersöka brytförloppet.
Ström och spänning antagas ha haft det förlopp, som anges i fig. 22: 2
längst till vänster, period a, innan kontakterna i brytaren börjat åtskiljas.
Sedan kontakterna öppnats, uppstår mellan dem en ljusbåge. På grund
av att sambandet mellan ström och
spänning i en ljusbåge ej är rätlinigt (se
kap. 6, fig. 6: 4), bli kurvorna för
spänningen över brytaren och strömmen
deformerade, såsom visas av figuren under
perioden b. Allteftersom kontakterna
åtskiljas, ökas den erforderliga
ljusbågsspänningen. Till slut blir denna så stor, att driftspänningen ej längre räcker
till, och ljusbågen slocknar. Belastningsströmmen är nu bruten. Kondensatorn
C har emellertid i brytningsögonblicket en viss spänning och urladdas under
perioden c (jämför kap. 5). Tillståndet efter brytningen karakteriseras av
att strömstyrkan är lika med noll, spänningen över brytarens kontakter es
lika med driftspänningen och spänningen över kondensatorn lika med noll.
Perioden c bestämmes av ledningssystemets och belastningens
egenskaper. Urladdningsströmmen framgår i kretsen Ry X — C — RX och passerar
således icke brytaren. Perioden b är däremot brytarens egentliga
arbetsperiod. Under denna tid går belastningsströmmen genom brytaren, som
måste upptaga och avleda den av ljusbågen utvecklade värmemängden.
Ju liera växelströmsperioder, som perioden b omfattar, desto mera värme
måste avledas. Brytaren bör därför vara gjord så, att ljusbågen snarast
möjligt slocknar.
I ovanstående beskrivning av brytförloppet har antagits, att ljusbågen
får tillfälle att slockna, i det ögonblick då strömstyrkan är noll. Skulle
släckningen vara så effektiv, att ljusbågen bringas att slockna i ett annat
Spänning
Fig. 22: 2, Förlopp av generatorspänning (eg), spänning över brytare (es) och ström
(i) vid brytning av belastning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
