Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Elektriska mätningar och mätinstrument - H. Mätningars anordnande och utförande - 4. Avläsningsteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
utförda med god dämpning, och de svängningar, som visaren kan utföra
vid strömmens anslutning, utjämnas i regel mycket snabbt.
Vid avläsningen gäller det att uppskatta visarens läge i förhållande till
instrumentets skala samt att interpolera mellan skalstrecken. Därför är
det viktigt, att den, som avläser instrumentet, placerar sig så, att ögat kommer
mitt framför den del av skalan, som skall avläsas. Många instrument äro
försedda med spegelskala. Avläsaren skall då intaga en sådan ställning,
att visaren skymmer sin egen spegelbild.
För att man skall kunna avläsa ett instrument med önskvärd
noggrannhet, får visaren i allmänhet ej befinna sig inom den första tredjedelen av
mätområdet. Detta gäller närmast, då skalan är likformig, och undantag
kunna givetvis förekomma. I allmänhet måste man dock söka välja ett
sådant instrument eller använda ett så kopplat instrument, att visarens
utslag blir i den övre delen av skalan.
Vid avläsning av flera instrument i avsikt att få samhöriga värden måste
instrumenten avläsas samtidigt. Härför erfordras i regel lika många
personer som antalet instrument, varjämte avläsningen utföres efter
överenskommet tecken.
Vid varje mätning får man räkna med att apparater, instrument och andra
ledningselement så småningom uppvärmas av strömmen. Detta är speciellt
att beakta vid uppmätning av motstånd, varvid mätvärdet bör hänföras
till en viss temperatur.
Varje avläsning för en mätning bör utföras minst två gånger och helst
på det sättet, att strömmen brytes mellan avläsningarna, så att
nollinställ-ningen kan kontrolleras. För noggranna mätningar kräves ett större antal
avläsningar. Den sökta storheten beräknas från varje avläsning. Därefter
räknar man ut medelvärdet av samtliga mätresultat möjligen med undantag
för sådana värden, som uppenbarligen äro felaktiga, exempelvis på grund
av att man förväxlat konstanterna. För att bedöma noggrannheten jämför
man de olika mätresultaten, och om så erfordras, kan man av
differenserna bestämma det uppskattade mätfelet.
I regel bör varje mätning protokollföras, varvid man skall anteckna
samtliga avlästa värden såväl som de använda instrumentens konstanter.
De verkliga mätvärdena, som erhållas, genom att de antecknade skalutslagen
multipliceras med respektive instrumentkonstanter, beräknas efteråt.
I allmänhet bör man ånge mätvärdet noggrant, dock med vederbörlig
hänsyn till instrumentets kvalitet och utslagets storlek. Först när man
bearbetat resultatet och bestämt den storhet, som mätningen avser att
undersöka, kan man eventuellt avrunda det erhållna värdet. Härvid får
man taga hänsyn dels till noggrannheten i själva avläsningen, dels till
övriga faktorer, som bestämma riktigheten av det erhållna värdet,
exempelvis fel i använda instrument, mättransformatorer etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
