Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25. Elektricitetsmätare - E. Specialmätare - 2. Trippeltariffmätaren - 3. Subtraktions- eller överförbrukningsmätaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
är borta. För att undgå motsvarande dragning i omkopplingstiderna brukar
man förse omkopplingsuren med gångreserv av något slag. Synkronmotorn
består av en elektromagnet med cylindriskt utformat luftgap, i vilket en rotor
av härdat stål med utpräglade poler rör sig. Med en kortslutningsring på
magnetjärnet åstadkommes ett fält, som gör, att rotorn startar asynkront,
varefter den tack vare de utpräglade polerna drages in i synkronism.
Vanligen är ett omkopplingsur med gångreserv så anordnat, att en
synkronmotor dels över en kuggväxel spänner urfjädern, dels styr orons
svängningar till synkronism med nätets periodtal.
3. Subtraktions- eller överförbrukningsmätaren.
För att skilja den bottenenergi, som uttages under en viss effektgräns,
från den toppenergi, som uttages över denna gräns, användas mätare med
subtraktionsanordning. Denna är i princip utförd så, som visas av fig. 25: 7.
Mätarskivans rörelse överföres genom axeln 1 dels till räkneverket 2 för
totalförbrukningen, dels till det ena solhjulet 3 i en differentialväxel. Dennas
andra solhjul 4 drives i motsatt riktning med konstant hastighet av ett
urverk eller en av nätspänningen driven motor (vid växelström). Skillnaden i
rörelse mellan de båda solhjulen överföres genom planethjulet 5 över
spärrklinkan 6 till räkneverket 7 för överförbrukningen. Räkneverket 7 är genom
spärrklinkan 8 spärrat mot backgång. Hastigheten hos solhjulet 4 motsvarar
subtraktionsgränsen och kan lätt ändras genom förändring av utväxlingen
från urverket respektive motorn.
Så länge belastningen ligger under subtraktionsgränsen, glider spärren
på den av planethjulet drivna axeln på överförbrukningsverkets spärrhjul,
och detta verk står tack vare sin spärr stilla. När däremot belastningen
överskrider subtraktionsgränsen, kommer överförbrukningsverket att drivas
framåt med en hastighet, motsvarande skillnaden mellan solhjulens
hastigheter, och det registrerar alltså toppenergin, dvs. skillnaden mellan
totalbelastningen och den mot subtraktionsgränsen svarande belastningen.
Bottenenergin erhålles genom subtraktion av den på överförbrukningsverket
registrerade energin från den på totalverket registrerade energin.
För att driva subtraktionsverket användes, som ovan nämnts, ett
urverk eller en av nätspänningen driven motor. Denna kan vara en
synkronmotor eller en ferrarismotor. Synkronmotorns hastighet bestämmes helt
och hållet av nätets frekvens, varför inställningen av subtraktionsgränsen
får ske genom insättning av lämplig utväxling. Noggrannheten blir då helt
beroende av den noggrannhet, med vilken nätets frekvens regleras.
Ferraris-motorer kunna utföras så, att deras varvtal blir tämligen oberoende av
måttliga variationer i spänning och frekvens (högst 1 % varvtalsändring för
10 % spännings- respektive 2 % frekvensändring). Genom ändring av luft-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
