Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25. Elektricitetsmätare - E. Specialmätare - 6. Skrivande maximalmätare - 7. Printometern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
ningen under mätperioden hålles fri från papperet för att vid dennas slut
återföras under tryckning mot papperet medelst en av mätsystemet oberoende
motor.
I stället för penna med bläck användes även i stor utsträckning antingen
ett silverstift, som åstadkommer registreringen genom kontakt med ett
speciellt impregnerat papper, eller också ett stift, som vid slutet av varje
mätperiod stämplar hål i papperet, innan det vänder tillbaka till nollinjen.
De skrivande maximalmätarna benämnas vanligen maxigrafer.
7. Printometern.
t
Man önskar ofta för debitering eller andra ändamål ha tillgång till samtliga
kvartstimmesvärden eller timvärden vid en belastning, exempelvis för att
kvart för kvart summera dem med motsvarande värden för en annan
belastning. I ett sådant fall är maxigrafen ej lämplig, utan mätvärdena böra
angivas direkt i siffror på en remsa. Apparater, som verkställa detta, kallas
med en gemensam benämning printometrar.
Den närmast till hands liggande metoden är att anordna fotografering
av en vanlig kilowattimmätares ställning en gång varje kvart eller varje
timme. Siemens Photomax innehåller en fotografiapparat för detta ändamål.
Apparaten kan placeras på vilken mätare som helst. Kraft för
slutarmekanis-men, remsans framflyttning och belysning av mätarens räkneverk kan tagas
från en spänningstransformator. Apparaten är dock ej avsedd för
långtidsregistrering utan lämpar sig bäst för tillfällig undersökning av t. ex. en
abonnents kraftuttagning under ett par dygn.
Flertalet printometrar utgöras av en från mätaren helt skild apparat,
driven genom strömimpulser från en i mätaren inbyggd kontaktanordning.
Denna är vanligen placerad i anslutning till räkneverket och fungerar på
så sätt, att en kontakt slutes, varje gång mätaren registrerat ett bestämt antal
kilowattimmar, vilket antal kallas impulskonstanten. Kontaktslutningen
kan användas för utsändning av en strömimpuls eller för kortslutning av
spolar o. d. Ofta är anordningen utförd med dubbla kontakter, vilka sluta
och bryta omväxlande enligt fig. 25: 10. Enär kontaktanordningen ej får
belasta mätaren med för stort motmoment, måste den givas små dimensioner,
och brytförmågan blir då liten. Om printometern fordrar stor
impulsström-styrka, är det därför lämpligt att göra den självbrytande. Även i dessa fall
erfordra mätarkontakterna noggrann tillsyn och ofta återkommande
avputs-ning av sot och damm.
De först konstruerade printometrarna hade ett på vanligt sätt löpande
mätarräkneverk, vars ställning avstämplades varje kvart eller varje timme.
För att erhålla kvartstimmes- respektive timvärdena måste man alltså göra
en serie subtraktioner. Ett stort framsteg utgöra de printometrar, som direkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
