Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Skyddsreläer - B. Reläskydd för linjer - 1. Kortslutnings- och överströmsskyddet - a. Det enkla maximalskyddet med inverttidreläer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
funktionskurvan vid lägre strömmar än 4 • 2 = 8 A. Vid större strömmar
än 8 A sker utlösningen däremot momentant.
Reläet, vars exteriör visas i fig. 26: 8, är normalt försett med
indikeringsanordningar i form av fallflaggor, nämligen en för relästart och en för
utlösning. Den förra flaggan faller, så snart reläet kuggat in, dvs.
kuggsegmentet inkopplats, vilket innebär, att strömmen överstigit reläets
ströminställning. Den senare flaggan faller, först när reläkontakten slutits. På
nyare reläer äro flaggorna försedda med bokstavsbeteckningarna S (start)
respektive U (utlösning).
Principer för selektiviteten.
Vattenfallsverkets flesta distributionsnät äro trädformigt förgrenade nät
(radialnät), som matas från endast ett håll. För sådana nät uppnås
selektivitet, genom att reläerna inställas så, att vid fel endast den brytare mellan
felet och strömkällan, som ligger närmast felet, löses ut. (Undantag utgör
skyddskopplingen, som behandlas nedan.) Reläinstälhiingarna skola alltså
vara sådana, att ett längre bort från energikällan beläget relä vid varje
värde på överströmmen har kortare funktionstid än de reläer, som
befinna sig närmare energikällan. Ett exempel härpå visas i fig. 26: 9, där
siffrorna vid brytarna ånge reläernas ströminställning och kortslutningstid.
Såväl ströminställning som kortslutningstid graderas stigande i riktning mot
matningspunkten, varvid följande synpunkter äro bestämmande för
gra-deringsintervallet.
Beträffande tidsinteruallet är det för snabb bortkoppling av felet
önskvärt, att kortslutningstiderna äro korta, dvs. att graderingen stiger så
långsamt som möjligt; detta är av betydelse särskilt därför, att den längsta
brytningstiden förekommer vid brytaren närmast matningspunkten, där
kortslutningseffekten är störst. En snabb bortkoppling av en kraftigare
kortslutning är önskvärd med hänsyn icke blott till uppstående skador
vid felstället utan även till den störande återverkan, som uppstår vid motorer
och andra förbrukningsapparater, anslutna till den friska delen av nätet.
Emellertid kan tidsintervallet ej göras hur litet som helst. Vid en
kortslutning starta samtidigt alla de mellan felet och strömkällan belägna reläer,
vilkas ströminställning är lägre än den vid kortslutningen uppkommande
strömstyrkan. Efter en av inställningen beroende tid göra den närmast felet
befintliga brytarens reläer kontakt för utlösning. Brytningen sker
emellertid ej ögonblickligt; innan den fullbordats, åtgår en viss tid, brytarens
funktionstid, under vilken övriga brytares reläer fortsätta att arbeta.
Tidsintervallet måste nu vara så rikligt tilltaget, att reläet med närmast högre
inställning ej under denna tid hinner ge brytimpuls. Det måste följaktligen
innefatta dels brytarens funktionstid, dels en viss marginal för individuella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
