Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Skyddsreläer - B. Reläskydd för linjer - 1. Kortslutnings- och överströmsskyddet - a. Det enkla maximalskyddet med inverttidreläer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
för reläet vid B alltid vara minst lika stor som summan av
ströminställningen för det ena av reläerna A och E och den största belastningsströmmen
genom det andra av dessa reläer. Den generella regeln blir följande.
Ströminställningen för en brytares reläer skall överstiga den största summan av
någon efterliggande brytares ströminställning och övriga efterliggande
linjers högsta sammanlagda belastningsström.
För att avgöra om selektivitet förefinnes inom stråket A—D i fig. 26: 9,
uppritar man för samtliga reläer kurvor över funktionstiden som funktion
av primärströmmen vid en och samma spänning enligt fig. 26: 10. Varje
funktionskurva parallellförftyttas ett stycke, svarande mot den enligt ovan
genom belastningen hos andra linjer tillkommande strömmen.
Funktionskurvan för reläerna vid A parallellförflyttas alltså åt höger i fig. 26: 10
ett stycke lika med den största belastningsströmmen i E osv. Selektivitet
Strömstyrka
Fig. 26: 11. Diagram över reläinställningarna vid skyddskoppling. A. Svag brytare
(linjebry-tare). B. Kraftig brytare (gruppbrytare).
föreligger, om varje sålunda flyttad kurva, t. ex. A + 50, icke skär den
oflyttade kurvan B för en närmast bakom liggande brytares relä. Härvid
bör funktionskurvan A + 50 överallt ligga minst minimitidsintervallet
(ca 1 s) lägre än kurvan B.
I vissa fall erhålles selektivitet, även om funktionskurvorna skära
varandra, nämligen om skärningspunkten svarar mot en ström, som är större
än den största kortslutningsström, som kan passera det efterliggande reläet.
Vid undersökningen av systemets selektivitet behöver man nämligen
självfallet ej draga ut kurvorna längre, än som svarar mot den största
förekommande kortslutningsströmmen i vederbörande brytare.
Ett undantag från de vanliga principerna för reläinställning utgör
skyddskopplingen. Denna koppling användes i sådana fall, då hänsyn måste
tagas till strömbrytarnas brytförmåga. Antag som ett exempel, att den i
fig. 26: 9 angivna brytaren B är en kraftig gruppströmbrytare, som
förmår bryta även den vid närbelägna kortslutningar uppträdande
strömstyrkan, medan däremot brytarna A och E för de enskilda linjerna endast ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
