Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Skyddsreläer - B. Reläskydd för linjer - 1. Kortslutnings- och överströmsskyddet - c. Det riktade maximalskyddet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
I lig. 26: 23 och 26: 24 visas vektordiagrammen för ström och spänning
vid två- och trefasig kortslutning. I båda fallen betyder (pk fasvinkeln för den
impedans, som ligger mellan kortslutningen och reläet, dvs. i regel
impedansen hos en luftledningssträcka. För ordinära luftledningar med högre
spänning är (pk av storleksordningen 60°. Om ett riktrelä inkopplas med
s s’
Tvåfasig kortslutning
S
Trefasig kortslutning
\
Fig. 26: 23 o. 26: 24. Ström- och spänningsförhållanden vid kortslutning. Figurerna visa
förhållandena före (R, S, T) och under kortslutningen (R’, S’, T’). T. v. primär spänning och primär
ström, t. h. spänning och ström i reläet. Riktreläet antages inkopplat med spänningsspolen
till huvudspänningen Ers och med strömspolen till fasströmmen Ij.
strömspolen till fasströmmen IT och med spänningsspolen till
huvudspänningen Ers, så kommer fasförskjutningen mellan reläets spänning och
ström att bli ungefär 90° — <pk. Reläet skulle sålunda få sin största känslighet
för cpk — 90° eller med andra ord tjänstgöra som riktrelä för den reaktiva
effekten.
För att ovannämnda villkor beträffande faslikhet mellan reläström och
reläspänning skall uppfyllas, brukar man koppla in en fasvridningsanord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
