Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Skyddsreläer - B. Reläskydd för linjer - 1. Kortslutnings- och överströmsskyddet - e. Siemens reaktans-impedansskydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
i kopplingsschemat inritad omedelbart under ferrarisskivan. Sistnämnda
tidkontakts uppgift belyses längre fram vid beskrivningen av
reläkombinationens arbetssätt.
Riktorganet är ett enfasigt högkänsligt effektrelä för aktiv effekt och har
ett hjälprelä med s. k. klappankare. Det rörliga systemet ligger normalt i det
läge, som motsvarar utlösning, och slår över, när effekten går i motsatt
riktning. Anordningen med klappankare innebär, att det rörliga systemet
självt ej belastas med utlösningslikströmmen, utan denna går över
kontakterna på ett med riktreläet sammanbyggt hjälprelä för likström.
Hjälp-reläets båda kontakter, som normalt äro skilda åt, äro båda fjädrande
monterade på reläets ankare. Om riktreläet står i utlösningsläge, ställer sig
dess rörliga del i vägen för ankarets rörelse, och kontakterna tryckas mot
varandra. Står riktreläet åter i spärrläge, möter kontaktparets rörelse intet
hinder, och ingen kontaktslutning sker.
Riktreläets rörliga del har även en direktkontakt, som ger likström i
vissa fall åt nyssnämnda hjälprelä, i andra fall åt hjälprelä RH 18 för
pendlingsspärren. I båda fallen överbryggas direktkontakten av kontakter
på respektive likströmsreläer, så snart de gått till.
Reaktansreläet och sin 9?-kopplingen.
Reaktansreläet är ett balansrelä, som ger kontakt i ena eller andra
riktningen, allteftersom den mätta reaktansen understiger eller överstiger ett
visst värde. Det är utfört som ett dynamometriskt wattmeterrelä med en
spänningsspole rörlig i fältet från en fast strömspole. Strömspolen matas
direkt av nätströmmen. Spänningsspolen består av två hälfter. Den ena
hälften matas av en ström, proportionell mot nätströmmen och erhållen från en
mellanströmtransformator med ca 0,1 A sekundärström. Momentet på
denna spole blir proportionellt mot produkten av strömmarna i riktreläets
fasta strömspole och i spolen själv, alltså mot produkten I2. Den andra
hälften av spolen tar sin ström från sin 95-kopplingen, dvs. dess ström är 90°
fas-vriden gentemot nätspänningen E. Momentet på denna hälft blir därför
proportionellt mot produkten El sin 9?, om cp är fasförskjutningen mellan
E och I. Spänningsspolens båda hälfter äro så kopplade, att deras
moment med strömspolens fält vilja vrida det rörliga systemet åt var sitt håll.
Utslagsriktningen blir beroende av förhållandet mellan momenten, dvs.
E
av kvoten — sin <p, vilken motsvarar reaktansen. Reläet slår ut åt höger
(på schemat), om reaktansen är positiv och mindre än kippvärdet eller
negativ, och åt vänster, om reaktansen är positiv och större än kippvärdet.
För att minska häftigheten i reläets rörelser är dämpning anordnad med
hjälp av ett konstant likströmsfält.
Sin ^-kopplingen innehåller kondensatorer, induktanser och motstånd för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
