Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Skyddsreläer - B. Reläskydd för linjer - 1. Kortslutnings- och överströmsskyddet - e. Siemens reaktans-impedansskydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
spolarna. Tack vare inkopplingssättet fungerar reläet vid tvåfasiga
kortslutningar, även om spänningen mellan de kortslutna faserna är noll.
Utlösningskretsarnas koppling visas i schemat, fig. 26: 56.
När och huruvida utlösning skall ske, måste bestämmas av riktreläet
och impedansreläerna i en och samma fas. Om t. ex. PR och Z1R sluta sina
kontakter, skall utlösning verkställas momentant. Om PR och Z2R sluta,
skall däremot utlösning ske efter tiden t2. Det skulle också kunna inträffa,
att PR, Z2R, Z2S och Z1S sluta sina kontakter samtidigt. Utlösning får då
ej ske momentant utan först efter tiden t2. Detta ernås tack vare de i
schemat visade motstånden r2.
Vid utlösning indikerar reläskyddet genom reläerna R, S och T, i vilken
fas felet förekommit. Relä 1 indikerar, om utlösningen varit momentan eller
ej, relä 3, om reservutlösning (utlösning på tiden t3) ägt rum, och relä 0, om
felet utgjorts av dubbelt jordfel.
Tidreläernas släpvisare indikera, om distansskyddet startat, även om
utlösning ej ägt rum.
Pendlingsspärr.
I princip arbetar pendlingsspärren även vid Aseas distansrelä så, att den,
när tecken på pendling föreligga, förlänger distansskyddets funktionstid.
Denna blir då så lång, att en pendlingsvåg med säkerhet hinner gå över,
innan utlösning sker. När vågen är förbi, återgår hela skyddet till viloläge,
varefter förloppet upprepas, om en ny pendlingsvåg kommer.
Som kännetecken på pendling användes i detta fall, dels att störningen
är trefasig och symmetrisk, dvs. att de tre reläerna Z3 fungera men ej L,
dels att störningsintensiteten successivt ökar i stället för att vid en trefasig
kortslutning omedelbart antaga fullt värde. En pendling yttrar sig nämligen
för reläets vidkommande såsom en successivt sjunkande symmetrisk
impedans, dvs. som om en trefasig kortslutning vandrade utefter linjen i riktning
mot reläet (och därefter antingen passerar reläet eller vänder och försvinner
i riktning från reläet).
Pendlingsspärren utföres praktiskt så, att ett hjälprelä G inkopplas, så
snart alla kontakterna Z3:b öppnat, samtidigt som L ej fungerat. Relä
G startar ett tidrelä D, inställt på några tiondels sekunder. Under denna tid
finns det tillfälle för distansskyddet att lösa ut på normalt sätt, ifall
störningen är en trefasig kortslutning inom avståndet Därpå kopplar D om
sin kontakt, och en eventuell utlösningsimpuls måste nu passera tidrelä C,
dvs. utlösningstiden har förlängts med 1 à 2 sekunder.
Det kan inträffa så allvarliga störningar på ett nät, att fullständigt urfasfall
blir följden och pendlingsvågorna följa i allt raskare takt. Risk skulle då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
