Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Skyddsreläer - B. Reläskydd för linjer - 2. Jordfelsskyddet - b. Samarbete mellan nollpunktsreaktor och nollpunktsmotstånd vid kombinerad reaktans- och resistansjordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
efter parallellföringens omfattning, överför det större nätets
nollpunktsspänning till det mindre nätet. Denna inducerade nollpunktsspänning,
som givetvis framför allt kan bli farlig vid jordfel på det större nätet, är det
möjligt att reducera till ett ofarligt värde med hjälp av ett
nollpunktsmotstånd i det mindre nätets nolla. Ett sådant arrangemang har i flera fall
måst tillgripas inom Vattenfallsverkets anläggningar för 22—44 kV.
Beroende på hur nollpunktsmotståndet normalt är inkopplat, utföres
nollpunktsautomatiken för samarbetet mellan nollpunktsmotstånd och
spole efter en av nedan angivna två metoder.
Automatik med nollpunktsmotståndet normalt bortkopplat anges av
kopplingsschemat i fig. 26: 60. Då jordfel inträffar, går nollpunktsspänningsrelä
7 till, varvid tidrelä 2 startar och inkopplar motståndet efter 1,5—2 sekunder,
om jordslutningsspolen ej lyckats släcka. Därvid erhålles en ohmsk
jord-felsström, varigenom jordfelsreläerna få tillfälle verkställa utlösning. Då
nollpunktsströmbrytaren inkopplas, startar tidrelä 3 och bortkopplar ånyo
motståndet efter ytterligare 10 sekunder, oberoende av om
nollpunktsspänningen står kvar eller ej. Automatiken låses av relä 6 och kan ej på
nytt träda i funktion, så länge samma jordfel kvarstår.
Automatik med nollpunktsmotståndet normalt inkopplat anges av
kopplingsschemat i fig. 26: 61. Med denna automatik frånkopplas motståndet
momentant vid jordfel, för att jordslutningsspolen skall få möjlighet att
släcka ljusbågen. Då brytaren frånslås, startar tidrelä 2 och inkopplar
ånyo motståndet efter 1,5—2 sekunder, oberoende av om jordfelet
försvunnit eller ej, varvid jordfelsreläerna skola verkställa utlösning, om
jordfelet kvarstår. Automatiken låses i detta läge av relä 4 och kan ej åter sätta
i gång, så länge samma jordfel kvarstår.
För att jordslutningsspolen omedelbart skall få tillfälle att släcka
ljusbågen, måste brytaren för den sistnämnda automatiken vara så snabb som
möjligt. Totala utlösningstiden för moderna solenoidmanövrerade brytare,
vilka utföras lika, oavsett vilket slag av automatik som användes, utgör
inklusive mellanreläets tid maximalt 0,15 sekunder.
Nollpunktsströmbrytaren inbygges numera ofta i nollpunktsmotståndet.
Om jordfelsreläerna, t. ex. på grund av för låg jordfelsström, ej ge
utlösning, så snart motståndet inkopplats, kommer detta att förbli belastat med
jordfelsströmmen. Till förhindrande av att motstånden, som ej äro
dimensionerade för kontinuerlig inkoppling, i dylika fall antaga en otillåtligt
hög temperatur, hava de anordningar för automatisk frånkoppling, då
temperaturen stiger över ett visst värde. Dessa anordningar ha tidigare
bestått av ett i motståndet inbyggt brytdon, vars utlösningsmekanism
frigöres av en smältmetall. I nyare konstruktioner av motståndet löses dess
egen brytare vid övertemperatur ut på mekanisk väg av en bimetall. För
att hindra en automatik enligt fig. 26: 61 att i ett dylikt fall åter inkoppla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
