Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Skyddsreläer - B. Reläskydd för linjer - 3. Speciella reläskydd för linjer - b. Tvärdifferentialskyddet - c. Sträckskyddet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Differentialrelä a måste inställas så, att det ej löser för differensströmmen
Id- Vidare är det tydligt, att om skyddets funktionsgräns skall vara lägre
än den största normala belastningsströmmen I, måste också vid
bortkoppling för hand under normal drift av den ena ledningen särskilda åtgärder
vidtagas för att hindra differentialskyddet lösa ut den återstående, vare sig
i den egna stationen eller i den motsatta linjeändan.
Stabiliseringen av skyddet antydes i figuren genom spolarna b och c,
som antagas utgöra de båda strömspolarna i ett spärrelä, närmare beskrivet
i samband med transformatordifferentialskyddet.
Om differentialrelä a antages vara ett enkelt ström- eller
underimpedans-relä, kommer skyddet att utgöra ett oselektivt tvärdifferentialskydd, i det
att reläet ej kan avgöra, på vilken bransch av dubbelledningen felet ligger.
Resultatet blir alltså, att båda branscherna bortkopplas. Liknande skydd
användas ofta för generatorlindningar, kablar m. fi. anläggningsdelar, där
uppdelning i två parallella grenar föreligger men där båda hälfterna aldrig
kunna drivas separat. Dessa skydd beskrivas senare tillsammans med de
lokala reläskydden.
Om i stället a i figuren får beteckna strömspolen till ett riktrelä, som tager
sin spänning från linjerna eller från en samlingsskena, blir skyddet ett
selektivt tvärdifferentialskydd, som vid ledningsfel utväljer och bortkopplar
den felbehäftade dubbellinjebranschen. Exempel på trefasigt
kopplingsschema för ett dylikt selektivt dubbellinjeskydd framgår av fig. 26: 81, som
visar en s. k. sparkoppling. Om man fordrar större känslighet hos skyddet,
selektiv utlösning vid dubbla jordfel etc., är en fullständig trefasig koppling
med betydligt flera reläer nödvändig.
c. Sträckskijddet.
Såsom nämnts, är längsdifferentialskyddets användning som linjeskydd
av tekniska och ekonomiska skäl begränsad till korta ledningar.
Sträckskydden, vilka kunna användas för godtyckligt långa ledningar, bygga liksom
längsdifferentialskyddet sin skyddsverkan på en jämförelse mellan det
elektriska tillståndet i de båda ledningsändarna, men detta sker, i motsats till
förhållandet vid längsdifferentialskyddet, utan att någon ström från
mättrans-formatorerna överföres från den ena linjeändan till den andra. Vid
sträckskydden upprätthålles förbindelsen mellan linjeändarna antingen över en
hjälptråd — ofta en förhyrd förbindelsekanal i en befintlig
svagströmsöver-föring mellan de båda orterna — eller med högfrekvens. I båda fallen äro
dämpningsegenskaperna och överföringsförmågan hos överföringskanalen
sådana, att en kvantitativ jämförelse mellan några elektriska storheter från
vardera linjeändan icke kan göras. I stället måste man nöja sig med att
överföra ett kvalitativt besked från den ena linjeändan till den andra;
utsändning av och stopp för signalimpulser dirigeras av skyddsreläerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
