- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 4. Mätning och skydd : kraftverksdrift : säkerhet /
187

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Skyddsreläer - C. Lokala reläskydd - 1. Transformatorernas skydd - a. Differentialskyddet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

187

spänningssidan. Reläet har sådana egenskaper, att det öppnar sin kontakt,
då spolarna genomgås av stora och åt samma håll riktade strömmar, såsom
fallet är vid en kortslutning, belägen utanför transformatorn. Däremot
reagerar ej reläet, om spolarna passeras av stora strömmar, riktade åt motsatt
håll, eller om blott den ena spolen passeras av stor ström. Reläet kan alltså
icke spärra utlösningen vid fel inom transformatorn.

Funktionskurvan för ett produktrelä av det angivna slaget visas i fig.
26: 94 och exempel på ett trefasigt spärrelä för differentialskydd i fig. 26: 95.

Differentialkopplingar.

Ett differentialskydd kan installeras för transformatorer med ett
godtyckligt antal lindningar och med godtycklig kopplingsbokstav. Fig. 26: 96
visar kopplingsschema till ett differentialskydd för en
trelindningstrans-formator med kopplingsbokstäverna A2 och D2, utfört med
procentdifferen-tialreläer.

När en spänningslös transformator kopplas in till nätet, uppstår en
kortvarig strömstöt, inkopplingsströmstöten. Denna har karaktären av en hastigt
utdämpad strömstöt med en stor likströmskomponent. Dess storlek är
förutom av nätets och transformatorns elektriska data bestämd av det
fasläge för spänningen, vari inkopplingen sker. Vid olika
inkopplingstillfällen kunna därför helt olika värden på inkopplingsströmmen erhållas.
Den kan uppgå till ett värde, som betydligt överstiger transformatorns
normala belastningsström, och det kan dröja flera sekunder, innan den
dämpats ned till ett värde, motsvarande den normala magnetiseringsströmmen.

Av differentialreläerna uppfattas inkopplingsströmstöten som en
differensström. Om den därför överstiger det strömvärde, som svarar mot
differentialskyddets utlösningsgräns under så lång tid, som svarar mot
differential-skyddets normala tidsfördröjning, kommer inkopplingen att orsaka en
obefogad utlösning av transformatorn.

I regel kan man finna en sådan kombination av ströminställning och
tidsinställning hos differentialreläerna, att rimliga fordringar på känslighet och
snabbhet uppfyllas, samtidigt som risk för obefogad utlösning vid
inkoppling icke föreligger. I vissa fall har transformatorn dock så stor
inkopplingsströmstöt, att dessa fordringar icke kunna kombineras, om
differentialskyddet är normalt utfört. Man måste då införa inkopplingsstabilisering.
Av ett tillfredsställande system för inkopplingsstabilisering fordrar man,
att differentialskyddet icke löser ut transformatorn vid en normal
inkoppling men däremot säkert löser ut transformatorn snabbt, om den är behäftad
med kortslutning och kopplas in till nätet. Härför finnas flera system
utarbetade.

Den i fig. 26: 96 visade anordningen innebär, att balansreläets
stabilise-ringsmagnet försetts med en extra lindning, som genomgås av likström,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:47:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/4/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free