- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 4. Mätning och skydd : kraftverksdrift : säkerhet /
200

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Skyddsreläer - D. Reläskydd för speciella ändamål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

200

D. Reläskydd för speciella ändamål.

Nedan skola i korthet några speciella reläskydd omnämnas, som endast
undantagsvis förekomma i Vattenfallsverkets anläggningar men som ha ett
visst allmänt intresse.

Bakeffektskydd användes som generatorskydd, i sådana fall då lindningens
eller uttagens utförande ej medger anbringande av differentialskydd eller
strömbalansskydd. Bakeffektskyddet är som kortslutningsskydd
underlägset de nämnda skydden men kan inställas känsligare och snabbare än
maximalskyddet. Det består i princip av ett trefasigt effektrelä med lämplig
tidsfördröjning och reagerar, när den aktiva effekten vid ett allvarligt fel i
generatorn passerar i riktning mot densamma.

Bakeffektskyddet användes i stor utsträckning även för ett annat
ändamål. Det förekommer ofta, exempelvis i större industrianläggningar, att
anläggningen samtidigt matas från en lokal kraftkälla, t. ex. en ångturbin,
och från ett distributionsnät (fjärrkraft), eventuellt på sådant sätt att hela
effektbehovet normalt levereras av fjärrkraften, medan den egna kraften
blott utgör en ständigt inkopplad reserv. I sådana fall önskar man, att
industrianläggningen vid en störning på distributionsnätet så snabbt som
möjligt skiljes från nätet, för att anläggningens drift skall försiggå ostörd,
matad av den egna kraftkällan. Härvid kan ett bakeffektrelä användas
som utlösningsorgan för att skilja systemen åt vid fel på distributionsnätet.
Ofta är den egna kraftkällan icke tillräcklig för att upprätthålla driften
på hela industrianläggningen. Denna indelas då i en del med favoriserad
drift och en del med icke favoriserad drift, varvid bakeffektreläet får
manövrera sektionsbrytaren mellan de båda systemen så, att vid driftstörning
den favoriserade driften får behålla matningen från den egna kraftkällan,
medan den icke favoriserade driften blir spänningslös.

En liknande uppgift som bakeffektskyddet har frekvenssünkningsskyddet.
Låg frekvens är ett tecken på otillräcklig maskineffekt på nätet.
Frekvens-sänkningsreläer, vanligen försedda med tidsfördröjning, användas till att
uppfatta den sänkta frekvensen och bortkoppla sekunda belastningsobjekt,
t. ex. elektriska ångpannor — för att därigenom hjälpa upp systemets frekvens
— eller också till att genom sektionering rädda sådana delar av nätet, som ha
tillräckliga egna kraftresurser för att upprätthålla en normal frekvens.

Som skydd för motorer, speciellt i industrianläggningar, användas i stor
utsträckning spänningssänkningsreläer, även kallade nollspänningsreläer.
Deras uppgift är att koppla bort motorer, som stannat vid en
spänningssänkning eller ett strömavbrott, så att olyckor ej skola kunna inträffa, t. ex. genom
att en verkstadsmaskin oväntat sätter i gång, då strömmen kommer tillbaka,
eller genom att motorer brännas sönder, därför att de ej tåla att startas
vid full spänning. Ett ofta använt enkelt spänningssänkningsrelä är växel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:47:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/4/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free