Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Överspänningar och överspänningsskydd - B. De atmosfäriska överspänningarnas inverkan på elektriska anläggningar. Skyddsåtgärder mot överspänningar - 4. Speciella överspänningsskydd. Gnistgap, kondensatorer och avledare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’260
egenskaper begränsas spänningen till ett måttligt värde, även om strömmen
i nedslaget är stor. När överspänningen passerat och endast
maskinspänningen kvarstår, stiger motståndet i avledaren så mycket, att endast en liten
maskinström (följström) kan passera. Denna förmår ej underhålla ljusbågen i
gniststräckan, utan ljusbågen slocknar, och strömmen genom avledaren
försvinner.
Av konstruktiva skäl utformas avledaren ibland med skilda tändgnistgap
och släckgnistgap. Det förra har till uppgift att koppla in avledaren, då
spänningen stigit till ett visst värde (tändspänning en), i regel ungefär dubbla
huvudspänningen, medan det senare utformats så, att följ strömmen brytes,
då spänningen sjunkit till ett visst värde (släckspänningen), i regel ca 1,2
gånger huvudspänningen.
På grund av gnistgapets och motståndsmaterialets egenskaper blir en
motståndsavledares skyddsverkan av annat slag än en kondensators.
Avledaren ingriper icke, förrän överspänningen nått ett sådant värde, att
överslag sker i tändgnistgapet. Sedan nedskäres överspänningen till ett värde,
som är relativt oberoende av överspänningsvågens energiinnehåll. En
kondensator åter ingriper vid alla överspänningsvågor, men överspänningen
dämpas olika kraftigt alltefter sin laddning.
En skyddskondensator kan i regel av kostnadsskäl ej dimensioneras så
rikligt, att den som amplitudskydd blir likvärdig med en avledare för
samma driftspänning. Å andra sidan är en avledare praktiskt taget
värdelös, om anläggningens isolationsnivå understiger avledarens
tändspänning (som i sin tur är direkt bestämd av driftspänningen), medan en
kondensator vid lägre amplitud på överspänningen alltid skyddar
anläggningen, oberoende av dess isolationsnivå. Kondensatorn kan sålunda i
stort sett sägas utgöra ett frontbranthetsskydd och i begränsad utsträckning
ett amplitudskydd, medan avledarens huvudsakliga uppgift är att utgöra ett
amplitudskydd.
Kondensatorns och avledarens verkningssätt framstå klarare, om man
tar en mekanisk bild. Kondensatorns verkan liknar svalltornets vid en
vattenkraftstation. Den utgör sålunda en reservoar, som vid en
inkommande överspänning upptager dennas laddning. Ju större kapaciteten
är, desto större laddning kan upptagas för en viss spänningshöjning.
Reservoaren är emellertid ständigt inkopplad och upptager även mindre
laddningar.
Avledaren åter kan liknas vid en säkerhetsventil, som öppnas, så snart
spänningen stigit till ett visst värde, men åter stänges, så snart
spänningen återställts i närheten av det normala värdet. Det behövs emellertid en
viss överspänning för att ventilen skall öppna, och vidare erfordras en viss
marginal mellan stängningsspänningen och den normala driftspänningen
för att ventilen säkert skall stänga, när spänningen återgått till normalt värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
