Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Överspänningar och överspänningsskydd - C. Överspänningsskyddens konstruktion - 1. Gnistgap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’265
C. överspänningsskyddens konstruktion.
I det följande redogöres för konstruktionen av de nu vanligaste
överspänningsskydden, dvs. gnistgapet, kondensatorn och avledaren. Enär
kondensatorer med liknande konstruktion som skyddskondensatorns även
utnyttjas för andra ändamål inom kraftverksdriften, har beskrivningen av
kondensatorns utförande fått omfatta även dessa.
1. Gnistgap.
Gnistgap för överspänningsskydd finnas i liera utföranden. Den
vanligaste typen är det enkla stånggapet, bestående av två fyrkantelektroder
med skarpa hörn.
Fig. 28: 15. Tidkurvor för olika former av gnistgap
med samma överslagsavstånd (43 cm).
Betydligt bättre egenskaper än stånggapet i fråga om skyddsverkan för
inre isolation vid branta vågor har kulgapet med mycket stora kulor; det
blir emellertid i praktiken för skrymmande och ömtåligt. Ett slags modifierat
kulgap utgör det amerikanska kontrollgapet (control gap), som emellertid
även det blir alltför skrymmande — med sådana dimensioner, att det ger
en verkligt bättre skyddsverkan än stånggapet. Utseendet av ett kontrollgap
framgår av fig. 28: 15, som även visar olikheten i överslagskarakteristik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
