Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Överspänningar och överspänningsskydd - C. Överspänningsskyddens konstruktion - 3. Avledare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’277
tidsfördröjning. Impulsfaktorn måste med andra ord
vara så låg som möjligt. Ett sätt att förverkliga
detta är att använda styrda gnistgap, som ha en
symmetrisk fältfördelning och följaktligen hög
överslagsspänning vid driftfrekvens men osymmetrisk
fältfördelning och låg överslagsspänning vid impuls.
Fig. 28: 29 och 28: 30 visa exempel på det
principiella verkningssättet och utförandet för ett dylikt
gnistgap. Denna konstruktion benämnes delad
elektrod. Elektroderna bestå vardera av ett stift och
en yttre metallkalott, hopkopplade över ett
hög-ohmigt motstånd, styrmotståndet. Vid driftfrekvens
förorsakar laddningsströmmen endast ett obetydligt
spänningsfall i styrmotståndet, varför metallkalotten
och stiftet få praktiskt taget samma potential.
Fältfördelningen bestämmes därför huvudsakligen av
metallkalottens form, dvs. gnistgapet antager
karaktären av ett kulgap (fig. 28: 29 a). Vid
impulspå-känning åter blir spänningsfallet i styrmotståndet
så stort, att fältbilden huvudsakligen bestämmes
av stiftets potential, dvs. anordningen verkar som
ett stånggap (fig. 28:29 b) med åtföljande
nedsättning av överslagsspänningen (jämför fig. 28: 15).
Överslaget påskyndas av att små
uppladdningsgnistor slå över från stiftet till metallkalotten (fig.
28: 29 c), varigenom överslagsvägen joniseras.
Släckgnistgapet utformas i regel som ett antal
seriekopplade glimgniststräckor. Ett exempel på
utförandet visas i fig. 28: 28, där släckgnistgapet
består av på varandra lagda kopparplattor med
distansringar av glimmer.
Ett annat utförande av avledaren återges i fig.
28: 31, som visar genomskärning av en
autovalve-avledare. Tändgnistgap och släckgnistgap utgöras
i detta fall av en serie styrda delgnistgap av det
utförande, som visas i fig. 28: 32 respektive 28: 33.
Tack vare styrmotstånden fördelas en driftfrekvent
överspänning så, att delgnistgapen få lika stor
spänning. Vid impulsspänning åter bestämmes spänningsfördelningen av
kapaciteten mellan elektroderna och blir därför ojämn, så att gapen träda
i funktion vid lägre spänning.
En tredje avledarkonstruktion återges i fig. 28: 34, som visar en SAW-
Fig. 28:31.
Genomskärning av autovalve-avledare.
(Westinghouse)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
