Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 29. Kraftverksdrift - A. Sveriges vattenkrafttillgångar och deras utnyttjande - 2. Vattenkraftens utnyttjande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’289
blev, att stora industrianläggningar, i första hand sågverk, uppstodo även
på platser utan tillgång till vattenkraft.
Med den moderna turbinteknikens och elektroteknikens utveckling
har kraftbehovet i allt större omfattning kommit att tillgodoses genom
vattenkraften, och denna har sålunda återvunnit sin dominerande ställning
inom landets kraftförsörjning. Den elektriska kraftöverföringstekniken har
också möjliggjort, att kraften numera kan överföras och utnyttjas på mycket
stora avstånd från vattenfallen.
Vattenkraftens utnyttjande för produktion av elektrisk kraft tillhör
huvudsakligen 1900-talet. De äldsta vattenkraftanläggningarna för elektrisk
kraftproduktion härstamma från 1880-talet. Några större kraftstationer i vårt
land kommo dock ej till stånd förrän i början av 1900-talet. De aggregat,
som då ansågos mycket stora, ha emellertid under senare tid betydligt
överträffats i moderna anläggningar. Som exempel på utvecklingen kan anföras,
att de första aggregat, som igångsattes i Trollhättans kraftstation år 1910, voro
dimensionerade för 9 000 kW, medan man tidigare ej byggt större turbiner
än för 4 000 kW, samt att aggregaten i den nya Hojumstationen vid
Trollhättan ge ca 50 000 kW vartdera.
Karakteristiskt för utvecklingen är, att utnyttjandet av de svenska
vattenkrafttillgångarna skett tack vare såväl enskilda som kommunala och
statliga intressen, ibland i samverkan, ibland i sund konkurrens.
Statens ingripande i utvecklingen genom lagstiftning har huvudsakligen
begränsats till reglering av vissa juridiska och tekniska förhållanden. Därtill
kommer, att staten har förbehållit sig inspektion och kontroll av alla
elektriska kraftanläggningar liksom även av elektrisk materiel med hänsyn till
säkerheten för person och egendom.
Vid utnyttjandet av vattenkrafttillgångarna måste vederbörlig hänsyn
tagas till vissa andra allmänna och enskilda intressen. Dessa förhållanden
regleras i vattenlagen, vilkens viktigaste bestämmelser återgivas på annan
plats i detta kapitel.
Det är självklart, att de enskilda intressenter, främst jordägare, som direkt
beröras av ett kraftverksbygge eller regleringsföretag, måste få skälig
ersättning för åsamkade olägenheter, genom att exempelvis odlad jord eller
skogsmark blir satt under vatten. Därutöver måste emellertid hänsyn
tagas till vissa allmänna intressen, som på ett mer eller mindre indirekt sätt
beröras av ingreppet i vattenlederna, nämligen fisket, flottningen och
samfärdseln.
Den som uppför en vattenkraftbyggnad, är skyldig att tillgodose fisket
genom att bidraga med medel till fiskets främjande och dessutom,
allteftersom förhållandena så kräva, att bygga ålyngelledare, laxtrappa o. d.
Ett flertal av de svenska älvarna bilda genom sitt relativt lugna lopp goda
förbindelseleder mellan skogrika trakter och kusten. Flottleder började
19-340742
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
