- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 4. Mätning och skydd : kraftverksdrift : säkerhet /
295

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 29. Kraftverksdrift - A. Sveriges vattenkrafttillgångar och deras utnyttjande - 4. Tillgänglig och utbyggd vattenkraft

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’295

mera uppgå till ca 500 miljarder kWh per år. Härav torde dock endast
ca 40 % utgöras av vattenkraft.

Organisationen av den elektriska kraftens produktion och distribution
i Sverige har kommit att i hög grad sammanhänga med äganderätten till
vattenfallen. När den moderna elektrifieringsepoken började i slutet av
förra århundradet, låg äganderätten till vattenfallen mestadels i händerna
på enskilda personer, bruk eller bolag. Det blev därför dessa, som först
togo vattenkraften i anspråk för produktion av elektrisk kraft. För
närvarande uppgå de kraftbelopp, som alstras av privata företag, till omkring
60 % av den totala produktionen; sålunda alstra industrierna för eget behov
ca 28 % och de privata distributionsföretagen ca 32 %.

Ungefär samtidigt med det privata kraftutbyggandet har det så
småningom kommit till stånd en omfattande kommunal verksamhet för att
distribuera elektrisk kraft i likhet med vatten, gas etc. Den kommunala
före-tagarverksamheten inom olika områden har lett till att städerna ofta själva
sökt ordna sin kraftförsörjning och i mån av behov inköpt vattenfall.
Kommunerna omhänderha numera ca 7 % av landets totala kraftproduktion.

Den statliga kraftverksdriften tillkom sist. Redan när
vattenkraftutbyggandet för produktion av elektrisk kraft började få större omfattning i början
av århundradet, var staten ägare till några av de större vattenfallen inom
landet, bland annat fallen vid Trollhättan i Göta älv ocli vid Älvkarleby i
Dalälven. Dessutom ägde staten betydande vattenkrafttillgångar i Norrland,
exempelvis i Lule älv. För att ordna utbyggandet och utnyttjandet av dessa
vattenfall skapades ett särskilt organ, Statens Vattenfallsverk. Ytterligare
vattenfall ha sedermera inköpts, och i statens kraftstationer produceras
numera ungefär 33 % av den inom landet totalt alstrade elektriska energin.

Fig. 29: 5 visar utvecklingen av kraftproduktionen i Sverige under de
senaste årtiondena.

Den totala produktionen av elektrisk kraft uppgick under år 1938 till 8,2
miljarder kWh och under år 1939 till 9,1 miljarder kWh. Den utbyggda
vattenkraften uppgick vid 1938 års slut till 1,7 miljoner kW. Denna siffra
motsvaras av ett totalt investerat kapital i kraftstationer och tillhörande
byggnader jämte vattenfall av 1 150 miljoner kronor. För att få ett par
jämförbara siffror kan anges, att det enbart under år 1938 investerade kapitalet i
kraftverken uppgick till ca 70 miljoner kronor, under det att motsvarande
siffra för samtliga övriga industriföretag utgjorde ca 380 miljoner kronor.

Av den totalt alstrade elektriska energin produceras normalt 8 à 10 % i
värmekraftstationer. Ångkraftandelen varierar alltefter vattentillgång och
konjunktur mellan de ungefärliga gränsvärdena 5 och 15 %. En betydande
del härav härrör från industrier, som för sin tillverkning behöva
fabrikationsånga och som utnyttja den erforderliga ångan för produktion av
elektrisk kraft i mottrycksanläggningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:47:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/4/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free