Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 29. Kraftverksdrift - B. Krafthushållning - 3. Samkörningens realiserande - c. Beredskapshållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’323
Beredskap för iskravning.
Beredskap för störningar på nätet.
Inom ett stort block har man en jämförelsevis noggrann kännedom om
belastningens regelbundna variationer, och man kan därför i förväg beordra
maskineffektens anpassning därefter. Den beredskap, som därutöver
erfordras för tillfälliga belastningsökningar, blir då av måttlig storlek.
Detsamma gäller beredskapen för aggregatfel, vilken i regel ej behöver vara
högre än den högsta belastningen på något av de aggregat, som äro anslutna
till nätet. Dessa två slag av beredskap måste emellertid alltid hållas. Vid
iskravning eller störning på nätet kan en station få övertaga hela belastningen
från en annan station eller också matningen av ett område, som är större
än det normala. Den därför behövliga beredskapen blir betydligt större än
den förut nämnda men erfordras å andra sidan endast vid de tillfällen, då
man kan vänta iskravning eller störning på nätet.
För att så mycket som möjligt minska vattenförbrukningen hos de
aggregat, som gå i beredskap i vattenkraftstationerna, finnas olika utvägar. När
aggregatet drives i tomgång, infasat på nätet, kan man helt och hållet stänga
ledskenorna. Härigenom kommer emellertid aggregatet att taga upp effekt
från nätet för att täcka generatorns och turbinens tomgångsförluster;
maskinen går såsom motor. Turbinens tomgångsförluster kunna dock betydligt
reduceras, genom att man släpper in luft i sugröret, så att turbinhjulet löper
fritt i luft. Detta förutsätter emellertid, att turbinen har en lämplig
anordning för att åstadkomma den axiella styrning, som normalt utövas av
vattentrycket. Om ledskenorna vid en belastningsökning öppnas, fylles sugröret
med vatten på kort tid, och aggregatet är därmed i normal drift. Aggregatet
kan även gå infasat på nätet med turbinluckan sänkt och turbinen helt
luftfylld. Tomgångsvattnet elimineras därvid helt, men aggregatet kan taga
upp last, först sedan turbinluckan höjts, dvs. vanligen först efter några
minuter.
Vid beredskapshållning i en ångkraftstation har man, som tidigare nämnts,
viss panneffekt uppeldad och motsvarande maskinelfekt infasad på nätet.
För att effekt skall kunna snabbt avgivas, erfordras viss kontinuerlig
ångproduktion i pannorna, vilket betyder extra kostnader. Av betydelse är härvid
att ha snabbt uppeldbara pannor, exempelvis oljeeldade strålningspannor,
så att beredskapen vid störningar kan upptagas på kortaste möjliga tid, och
vidare, att pannorna ha små tomgångsförluster.
Ofta erfordras ej momentan upptagning av inmatningen, och detta har
föranlett införande av beredskap i olika grader för att minska
tomgångsför-brukningen. Man skiljer sålunda på A-, B- och C-beredskap. A-beredskap
betyder, att effekten skall kunna upptagas omedelbart. Effekten vid
B-bered-skap skall kunna upptagas inom 10 minuter och effekten vid C-beredskap
inom 30 minuter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
