Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 30. Elektriska olycksfall. Skyddsåtgärder - B. Behandling vid elektriska olycksfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’354
man lia klart för sig, att man genom beröring med hans kropp också själv
kan utsättas för ström. Särskilt vid högre spänning bör man tänka på denna
fara. För att undgå den kan man i många fall använda en kopplingsstång,
ett torrt klädesplagg, en torr planka eller dylikt för att lösgöra den skadade.
Man måste emellertid även se till, att han vid lösgörandet ej skadas på
annat sätt, exempelvis genom fall.
Ibland kunna dock förhållandena vara sådana, att man ej ser någon
möjlighet att bryta strömmen och ej heller att lösgöra den skadade från den
spänningsförande delen. Det är ej möjligt att fastställa några generella regler
för hur man skall gå till väga i sådana fall. Det lämpligaste
tillvägagångssättet beror på förhållandena, och ofta äro den ingripande personens
rådighet och förmåga att handla snabbt och beslutsamt avgörande för utgången.
I vissa fall står den utvägen till buds att åstadkomma en kortslutning
på ledningen. Härvid får man emellertid förfara med stor försiktighet
och ej förbise de risker, det kan innebära. I en distributionsanläggning för
lägre spänning kan man i allmänhet tämligen lätt kortsluta ledningen genom
att kasta exempelvis en järntråd, en lina eller ett verktyg så, att två av
ledarna kortslutas, och därigenom förorsaka utlösning. Är emellertid
kortslutningseffekten stor eller gäller det höga driftspänningar, bli riskerna
större både för överledning och för ljusbåge, och ett ingripande måste
därför göras med försiktighet.
Om den skadade, sedan han skilts från den spänningsförande
anläggningsdelen, är medvetslös men andas, lösgöras omedelbart åtsittande kläder
omkring hals, bröst och midja. Läkare tillkallas skyndsammast, utan att
den skadade lämnas ensam. Vidare tillämpas under rubriken
Efterbehandling, punkt 1—5, nedan lämnade anvisningar.
Om den skadade är medvetslös och icke andas, gäller det att så snabbt
som möjligt igångsätta konstgjord andning för att återuppliva honom. Skall
man ha någon utsikt att lyckas med återupplivningsförsöken, måste dessa
igångsättas omedelbart, dvs. på olycksplatsen. Man får sålunda ej vänta
med den konstgjorda andningen, tills läkare anlänt. Ej heller får man vänta,
tills den skadade transporterats till sjukhus eller till någon bostad. Varje
sekunds dröjsmål kan vara ödesdigert!
Behandlingen av brännskador bör i regel anstå, tills man kan erhålla
sakkunnig hjälp. Beröring av sårställen skall såvitt möjligt undvikas.
Kolnade sår, som uppstå direkt genom strömmens inverkan (elektrisk
ljusbåge eller strömgenomgång), böra skyddas mot infektion med torr steril
gaskompress och utanpå denna bomull och binda.
Sår och brännblåsor, som uppstå genom eld i kläderna eller genom
ljusbåge, som ej direkt berört kroppsdel, böra skyddas genom torrt förband
eller förband med borvaselin jämte antiseptisk lösning. Brännblåsor få ej
rivas av eller klippas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
