Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
hon kände undran inför idet som besjälade
honom. Målet, som syntes honom så stort och
verkligt, gjorde på henne intryck av ett
svärmeriets ideal. Hur skulle väl en handfull
studenter kunna omvända ett helt folk? Och till vad
skulle de omvända ett folk, som ju redan var
döpt till kristendomen? Hon ville ej erkänna
det ens för sig själv, men hon förstod ej hans
hänförelse.
Det hjälpte ej, att hon dolde denna brist på
förståelse under ett intresserat lyssnande, det
hjälpte ej, att hon log sympatiserande mot hans
entusiasm och med all sin vilja försökte låta sig
hänföras av honom. En dämpande kyla smög
sig över honom, och den livliga skildringen
förlamades, och så tystnade ban, sam om ban ej
haft mer att säga. Med bedrövelse märkte hon
detta och grep nervöst det första bästa ord, som
föll henne in, för att visa honom att hon ville
vara med honom.
— Hvad jag önskar att ni skulle lyckas!
utbrast hon, men fann själv sitt utrop så trivialt,
att hon rodnade.
— Men du tror inte, att vi ska det? sade han
i frågande ton och med ett halvt förläget leende,
ty han såg, hur bon liksom med bägee händer
försökte fasthålla förståendet mellan dem, men
det brast för henne — och han tyckte synd om
henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
