Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
— Sonens lärjungar börja striden mot sin
egen synd. Gör socialismen det?
Hon visste inte vad bon skulle svara. Det
var inte lätt att disputera med honom, som såg
allt från en annan synpunkt och talade en
annan andes språk.
Hon tog armen från hans hals och reste sig.
—• Yi kunde disputera i oändlighet om det
här utan att komma till något resultat, sade hon
med ett litet skratt halvt harmset, halvt sorgset.
Nu ska jag inte störa dig längre. Fördjupa dig
du igen i din dom över oss syndare, som bara se
nästan och inte Gud!
Det sista sade hon med en blick på hans
manuskript, som han lagt ifrån sig på skrivbordet.
Hon tänkte gå, men han tog hennes hand och
höll henne kvar.
— Gunnel, förstår du mig verkligen inte
alls?
Hon såg i hans blick den där brinnande
längtan efter hennes själ och andlig gemenskap, och
det gjorde henne ont. Men hon log litet.
— Så länge vi leva och älska, kan du ju
hoppas att vinna mig till sist.
— Du tror inte det själv, da vill det inte,
sade ban sorgset.
— Vad hjälper det mig i längden att spjärna
emot? Om du har tro som ett senapskorn, såhär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
