Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
4.
När Gunnel kom liem med sin lille gosse, var
Garth uppe och kunde komma gående emot
dem.
I sin glädje över att se honom igen och att
få visa honom deras lille son märkte Gunnel
inte, att hennes man haltade.
När hon senare kom att lägga märke till det,
gick ett sting igenom henne. Men hon
lugnade sig med tanken att han så nyss kommit
upp, naturligtvis skulle haltningen gå över, när
han blev mer van att stödja på benet. En
isande fruktan, som hon ej ville erkänna för sig
själv, hindrade henne dock från att fråga honom
eller Hilma Grot om saken.
Hon gav akt på honom ivrigt, men förstulet,
när han reste sig och gick över rummet. Hon
försökte övertyga sig om att hon sett miste eller
att haltningen minskade. Ibland var hon nästan
i stånd att tro, att hon misstagit sig, men en
annan stund åter var felet i hans gång så pass
påtagligt, att hon ej kunde bedraga sig själv.
Några dagar gingo, utan att något sades om
det, som de dock båda tänkte på, och Gannels
hemliga ångest tilltog.
En dag, då de sutto tillsammans och han gick
över rummet för att hämta en bok från hyl-
12. Han t>e.h hans hustru. s4>s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
