Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den stora frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bogserade upp längs den östliga flodstranden till
Klondike City, för att undgå klippbranterna och försvann
in i den labyrint av öar, som lågo söderut från Dawson.
II
— Oui, madame, det här stället. En, två, tre öar
nedanför Stewart River. Detta tredje ön.
Under det Pierre Fontaine talade, högg han sin stake
i flodbottnen och tvang aktern av båten upp mot
strömmen. Därvid pressades bogen inåt land, till dess ett
behändigt halvblod kunde kravla i land med
fånglinan och göra fast båten.
— En liten tid, madame, jag gå se.
Hundskall hälsade honom, då han försvann på den
andra sidan av den höga flodbanken, men efter en
minuts förlopp kom han tillbaka.
— Oui, madame, här hyddan. Jag undersökt. Inte
finna man hemma. Men han icke gå långt eller bliva
länge borta. Då han icke skulle lämnat hundarna kvar.
Han komma mycket snart — det säkert!
— Hjälp mig i land, Pierre. Jag är så trött i alla
lemmar av att sitta i båten. Du kunde också gärna
ha gjort min sittplats lite mjukare.
Från en skyddad plats av skinn, som voro placerade
midskepps, reste Karen Sayther sig i hela sin slanka
skönhet. Men om hon såg ut som en bräcklig lilja mitt
i de primitiva omgivningarna, så motsades detta intryck
av hennes fasta tag om Pierres hand, av det sätt, varpå
Hans fäders gud — 3
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
