Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Där regnbågen slutar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frågade den som kom först och såg från Donald till
Davy och från dem till Kid.
Ett första sammanträffande i ödemarken utmärker
sig icke för många ceremonier. Samtalet blev genast
allmänt, och de omtalade turvis, vad som fanns av
nyheter från de övre och de lägre trakterna. Men det
lilla som de nykomna visste var snart berättat, ty de
hade övervintrat i Minook, tusen miles längre nedåt
floden, där det icke skedde mycket. Montana Kid
däremot kom direkt från saltvattenskusten, och de
höllo honom kvar hos sig, medan de slogo läger, och
bombarderade honom med frågor om den yttre
världen, som de hade varit avskurna från ett helt år.
Ett kraschande ljud, som plötsligt överröstade det
allmänna dånet från floden, kallade dem alla bort
till stranden. Vattnet ovanpå isen hade blivit djupare,
och isen, som blev anfallen både uppifrån och
nerifrån, stred för att slita sig loss från strandens hårda
tag. Remnor öppnade sig med larm och dån rakt
framför ögonen på dem, och luften fylldes av ett
mång-stämmigt smattrande, liknande det ljud, som en klar
dag höres från en skyttelinje.
Ett stycke uppåt floden kommo två män körande
med ett hundspann på en issträcka, som icke låg under
vatten. Men under det de stodo och sågo på dem, nådde
de vattnet och började att plaska framåt. Bakom dem,
där de nyss hade sprungit, giqk isen sönder och reste
sig på kant. Genom denna öppning kom floden
strömmande, så att vattnet nådde dem till midjan, och den
begravde släden och svängde hundarna ur färdrikt-
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
