Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRTA SOM STATSSEKRETERARE. XXXV
alla möjliga enskilda angelägenheter, då gång efter annan
talmännen måste vägra proposition på förslag, hvilkas
pröfning gick utom riksdagens grundlagsenliga rätt, och
då efter bondeståndets häftiga uppträdande i
privilegii-frågan adel och bönder i statsutskottet som bäst höllo på
att sammansväija sig mot biskopslönerna. — Skrifvelsen
erinrar derefter, att ständerna ännu icke aflemnat svar på
flera kongl, propositioner, att ännu intet betänkande af
statsutskottet afgifvits öfver statsverkets tillstånd och
behof, så att bevillningssumman kunnat bestämmas och
fördelas. Och slutligen sedan, dock under förutsättning att
riksdagen på en månad kunde afsluta sina göromål,
konungen lofvat att ännu icke utöfva sin rättighet att riksdagen
afbryta, heter det:
*För den oförmodade händelse, att riksens ständer icke
skulle skynda att gå K. M:ts önskningar till mötes, och Kongl.
M:t nödgades finna det icke leda till Dess åsyftade ändamål,
utan endast till en onyttig kostnad för Dess undersåtar, att låta
rikets nu församlade ständer med deras befattning fortfara,
öfverlemnar K. M:t till dem sjelfve att följderna häraf förese
och betänka. Den nuvarande bevillningen, hvilken då komme
att bibehållas, kunde väl för statens vanliga behof, som
oundgängligen dermed måste fyllas, till äfventyrs blifva tillräcklig;
men riksens ständer skulle genom sin overksamhet hafva stält
sin egen bank utan de tillgångar till betalning för dess staten
gifna förskott, hvilka till dess upprätthållande äro högst nödiga;
de skulle hafva lemnat sina medborgare, som på god tro gjort
leveranser och försträckningar till krigsbehöfven, utan
ersättning; de skulle hafva förstört deras riksgälds verks kredit och
betagit dess fordringsegare deras räntor och af betalningar >. . .
o. s. v.
Det fans inom riksstånden .ingen som höjde sin röst
emot en dylik föreställning1): hos ridderskapet och adeln
beslöts genast att hos K. M:t genom landtmarskalken
frambära dess underdåniga tacksamhet för den nådiga
*) Wetterstedts bref till Adlersparre af den 13 Nov. visar dock, att det
oppositionella partiet mottagit skrifvelsen med förbittring, och att man
tilleroat ett anfall mot den samma inom stånden, hvilket dock icke blef
af. Se: *Adlersparre Handl. ur Sveriges äldre, nyare och nyaste historia>.
Del. VII sid. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
