Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPTRÄDE I BONDESTÅNDET DEN 4 NOVEMBER 1809. XXXVII
fof allt slags dermed likhet egande inrättning, för sin del
icke vågade propositionen bifalla; och genast »instämde
under mycken oro nästan hela ståndet i samma nekande
yttrande, hvarunder af ståndets ledamöter, hvilka större
delen på en gång talade, särskilda orsaker till afslaget
anfördes.»
Talmannen hemstälde nu, att ärendet med hänsyn
till deSs vigt måtte till nästa sammankomst blifva hvilande,
men detta besvarades »med ett starkt flere gånger upprepadt
nej». Ståndet förklarade »nästan mangrant, att ingen vidare
öfverläggning behöfves, att ståndets tanke vore alldeles
orygglig att ej under något vilkor åtaga sig en
national-armering». Särskilda ledamöters kraftuttryck gillas
enstämmigt medelst ständigt förnyadt utrop: »Nej, vi åtaga
oss ingen armering!»
Stojet afbröts för ett ögonblick, då med vanlig
högtidlighet anmäldes och infördes grefve Jak. de la Gardie med
en deputation från riddarhuset, för att underrätta att
ridderskapet och adeln infordrat statsrådsprotokollen till samma K.
M:ts proposition, — och under stillheten efter denna ceremoni
sökte sekreteraren att med åberopande af den nyligen
antagna regeringsformens §§ 56, 81, 87 och 89 föreställa
ståndet, att det enda soiji nu kunde vid ärendet företagas
vore remiss till utskott, hvarefter ståndet ju i hvarje fall
egde att sin pröfningsrätt utöfva. Han öfverröstas af flera
ståndsledamöter, som yrka, att remiss af konungens
propositioner ,ej vore föreskrifven i ett fall sådant som det nu
föreliggande, der hvarken lag- eller konstitutionsutskottet
kunde mottaga ärendet.
Talmannen hemstälde å nyo, om icke ståndet af
skyldig vördnad för K. M:t funne lämpligt lata frågan hvila,
till dess man fått inhemta de öfriga riksståndens tankar
derom, till hvilket utskott propositionen borde hänvisas,
»men under häftigt upprepade afslag härtill fortfor ståndet
att yrka målets afgörande nu genast». Enstaka ledamöter
höras nu yrka på målets hvilande, och särskildt begär
Wessing, att talmannen åtminstone måtte fa inför K. M:t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
