Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OXELBERGSKA MÅLET 1810.
LVII
att planlägga. På hösten 1809 föranledde Oxelberg
genom grundlagsvidriga yrkanden härutinnan särdeles
obehagliga uppträden inom ståndet och framkallade både en
bestraffande skrifvelse från K. M:t och en
propositionsvägran från talmannen. Vid 1810 års urtima riksdag
förnyade Oxelberg, ehuru i annan form, sitt anfall mot
Ugglas, då han i ett memorial af d. 30 Augusti rörande
magasinsinrättningen, hvars ordförande Ugglas var, bland
annat yttrade, att denna inrättnings »direktion hittills
varit ett merkantiliskt kollegium, hvars medlemmar, i
liaison med den öfriga handelssocieteten, handlat med
statens pengar som ett förlag och strukit vinsten i egna
fickor på både statens och näringarnas bekostnad och
dessutom af den förra dragit de största löner på köpet».
Detta angrepp mot offentliga embetsmän tog Järta
särdeles hett, och i konselj på Örebro slott d. 10 Sept.
begynte han sin föredragning med en anmälan af detta
i bondeståndet upplästa och derefter till trycket
befordrade memorial, till hvilken anmälan han sade sigvara
föranlåten ej blott såsom föredragande af de mål och ärenden
som röra magasinsinrättningen, utan äfven »som
embetsmän och medborgare, hvilken vore skyldig att anmärka
sådant, som syntes honom kränka rikets grundlagar».
Efter att hafva betecknat memorialet såsom »innefattande
ett lagstridigt klander af direktionens åtgärder jämte
äreröriga beskyllningar mot dess ledamöter, hvilka,
frånvarande från riksdagen ej egde tillfälle att till sin heders
försvar åkalla K. M:ts rättvisa» fortsatte han sålunda:
*Då regeringsformen uti 90 § stadgar, att under riksens
ständers eller deras utskotts öfverläggningar och pröfning icke
må, uti något annat fall eller på annat sätt, än denna
grundlag bokstafligen föreskrifver, komma frågor om regerings- och
domaremakternas beslut, eller om verkställigheten af någon
lag, författning eller inrättning, och då samma lag på intet
ställe hvarken bokstafligen eller efter en, med dess ande
förenlig, tolkning medgifver någon riksdagsman att under sitt
stånds öfverläggning bringa, eller något stånd att upptaga ett
sådant klander å verkställigheten af en allmän inrättning, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
