Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OXELBERGSKA MÅLET l8lO.
LXI
sjelfva frågan, beviljades det äskade medgifvandet
Oxel-bergs medhållare synas hafva varit särdeles modfälde,
då de icke en gång kunde genomdrifva en votering. *)
Oxelberg fann också efter någon besinning för godt att
söka afvärja slaget genom bedyranden, att han sjelf icke
förstått hvad han skrifvit och att han med
»direktionsledamöternas egna fickor» hvari de stoppat vinsten,
icke menat deras »egna» fickor, utan inrättningens
kapitalfond. Men bondeståndet lyssnade icke härtill, utan medgaf
»enhälligt» hans lagförande efter riksdagens slut.
Oxelberg blef, efter åtal genom justitiekanslerens försorg, i
alla tre instanserna dömd till ganska hårdt straff.
’) Protokollet visar, att då den Kongl, skrifvelsen den 12 September
i ståndet föredrogs, begärde Oxelberg ordet och anhöll att få uppläsa ett
memorial, hvilket beviljades, sedan dock flere af ståndets mest framstående
ledamöter betygat, att de varit utan kännedom om Oxelbergs oskickliga
förfarande, och Per Persson yrkat, att saken genast skulle afgöras, då »ståndet
länge nog hört Oxelbergs o vett». Detta hans första memorial var bittert och
der åberopades främst riksdagsmannens oafytterliga rätt att »anmäla fel hos
embetsmän». Frågan bordlades. I påföljande plenum d. 13 September
in-lemnade Oxelberg, under anhållan att få taga sitt förra memorial tillbaka,
ett nytt, som, hållet i en helt annan ton, hufvudsakligen afsåg att visa,
huru de anförda uttrycken icke varit så illa menade. »Jag förklarar
högtidligen». säger han slutligen, »att jag känner en verklig oro öfver den olyckan
att hafva blifvit så illa förstådd. Till enfaldigheten af mitt stånd torde
alla dessa yttranden få hänföras». Der förekommer ock den i texten
åberopade förklaringen af de äreröriga uttrycken. — Ståndet synes emellertid
hafva varit föga gynsamt stämdt emot Oxelberg, och flera ledamöter yttrade,
att om memorialförfattaren var så oskyldig, som han menade, borde ståndet
icke hindra, att han fick sin oskuld uppdagad vid laglig domstol. Det
enda yrkande, som möjligen kunde hafva afsett Oxelbergs fördel, var
Hyc-kerts, att beslutet borde fattas först efter votering, till utrönande, huruvida
enligt R. F. Ho \ fem sjettedelar af ståndet deri instämde. Sex
ledamöter förenade sig med Hyckert häruti. Men då propositionen på
medgifvande af Oxelbergs »lagförande efter riksdagens slut», blef »enhälligt besvarad
med ja», anmärkte sekreteraren, att ståndets beslut, hvarmed äfven de
sex som yrkat votering förklarat sig nöjde, »således vore att anse som
fattadt af sex sjettedelar eller hela ståndet», hvilket bejakades. Vid
justeringen återväcktes frågan, om votering bort ega rum, då Hyckert ytterligare
anmärkte, att han icke vore oense med -ståndet om dess beslut, men
endast om den lagliga formen för dess fattande, och Oxelberg anhöll att få
hos konstitutionsutskottet väcka fråga om rätta förståndet af 110 g. På
hans enskilda memorial derom synes dock utskottet ej hafva afgifvit
något svar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
