Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELS- OCH FINANSEXPEDITIONEN I 809—I O. LXIII
Lönerna förbättrades under senare hälften af 1810’med
3313 proc., men för de dyra lefnadskostnaderna i Stock
holm voro de ändock, vid bankosedelns jemt fallande
värde, ytterligt otillräckliga, och af sålànda aflönade
tjenstemän kunde chefen knappt utkräfva allt det arbete, som
för en nyorganiserad expedition var af nöden. Arbetet var
visst ej ringa: åtminstone 1811 var antalet af de till
expeditionen inkomna mål ungefär lika stort som i
finansdepartementet på 1880-talet. Härtill kom, att uti det nydanade
statsskickets första kritiska skede, och under de heta
riks-dagsstriderna, konungens rådgifvare måste — på helt annat
sätt än den förra envåldskonungens tjenstemän — egna sitt
intresse åt stora politiska frågor, hvilka helt naturligt drogo
tankar och tid från löpande ärenden *). Knappt hade lagtima
riksdagen hemförlofvats och dess talrika skrifvelser föredragits
till afgörande eller remiss2), så kommo omtankar och bekym-
’) Här ofvan äro anförda ett par exempel, huru Järta offentligen
framträdde som föredragande i politiska ärenden, som ej kunde hänföras
till händels- och finansexpeditionen. I grundlagsfrågor, såsom t. ex. den
om den nya riksdagsordningen, inhemtades ock hans tankar. Huru han
deltog äfven i fackfrågor hörande till helt andra expeditioner än hans
egen, framgår deraf, att han t. ex. skrifvit konungens diktamen den 11
Jan. 1810 i fråga om den af riksdagen beslutade lagförändring,
hvarigenom äktenskap mellan syskonbarn skulle varda tillåtna. Det med
Jirtas hand skrifna exemplaret finnes å k. biblioteket.
Uti de stridsskrifter som utkommo med anledning af Oxelbergska
målet framkastades mot Järta ganska skarpa beskyllningar för
långsam-het i ärendenas handläggning. Oxelberg sjelf ingaf d. 22 Sept. 1810 till
K. M:t ent kort derpå till trycket befordrad, ansökan om utbekommande
af magasinsinrättningens räkenskaper och inpassade deri åtskilliga utfall
mot Järta, om hvilken det heter, att han »af hela riksdagsbeslutet nästan
ingenting expedierat», att »alla mål ännu ligga ovidrörda» o. s. v.
Osann-ßrdigheten af denna beskyllning ådagalägges lätt af statsrådsprotokoll
och diarier, som visa, att just riksdagens skrifvelser omedelbart
föredragils till afgörande eller vederbörlig remiss. Undantag göra blott den
ofvannämnda om de perpetuella lånen samt en uti riksdagsbeslutet
intaget begäran om tullsatsernas allmänna utgörande i vexlar eller i sedlar
efter månadskurs, hvilken hvarken 1810 eller under de följande åren
synes hafva ledt till någon åtgärd. Det var också, såsom af stridskriften
KMldiga tankar» etc. samt af åtskilliga utfall i »Åskådaren» framgår,
jäst dessa begge mål som Grevesmöhlen afsåg med sina påminnelser,
;emte frågan om anslag till protok.-sekr. Borgs institut för döfstumma
°ch blinda, hvilken Järta remitterade till statsberedningen och som
sedermera vid 1810 års riksdag förföll. Det var i öfrigt ingalunda de stora
frågorna som fingo vänta på Järtas handläggning, och ehuru man med skäl kan
säga, att expeditionen af mindre löpande ärenden var under året 1810 något
försenad, si låter sig detta förhållande af omständigheterna väl förklaras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
