Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII
LEFNADSTECKNING.
främjadt oskick angifva ifrågavarande assignationer» —,
ingick han uti en allvarlig föreläsning för bondeståndet
öfver grundlagens rätta förstånd, öfver det mot R. F. 90
§ stridande sätt, hvarpå ståndet tillåtit sig att till
öfverläggning och beslut upptaga frågor om administrationens
åtgärder, och öfver orättmättigheten deraf, att ett stånd
enskildt uppvaktade K. M:t med skrifvelse i ett ämne, som
redan var af riksdagen på annat sätt afgjordt.
Upptuktelsen syftade i sjelfva verket äfven å K. M:t, som
upptagit den, efter Järtas framställning, grundlagsvidriga
skrifvelsen till behandling. Slutligen ingick konungens
befallningshafvande i Kopparbergs län i ett vidlyftigt försvar
för de enskilda assignationerna såsom ett både oskadligt
och för rörelsen i bergslagen nödvändigt bytesmedel, —
hvilket ersatte bristen på förlag, — förordade ifrigt deras
bibehållande och uppgaf medel och utvägar för denna
rörelses betryggande, hvilka i sjelfva verket skulle hafva
förvandlat brukskontoren till ett slags enskilda
sedelutgif-vande banker. Dessa föreställningar upprepades på det
bevekligaste i ett nytt memorial, som ingafs till K. M:t
den 31 Nov. 1816. K. M:t beslöt dock, i rak strid med
dessa yrkanden, förklaringen af den 27 Mars 1817, som
uttryckligen tillämpade 1792 års förbud mot enskilda tryckta
anvisningar äfven å graverade sådana och utsatte en tid
af sex månader för indragning af de redan utelöpande
assignationerna. Denna förklaring måste för Järta hafva
varit så mycket mera sårande, som den icke blott afvisade
hans grundlagstolkning, utan äfven gaf honom orätt i ett
mål, der han ansåg sig föra hela länets talan och utan
tvifvel äfven hade mäktiga länsintressen på sin sida.
Järta fick emellertid njuta tillfredsställelsen att se
den stora ansatsen till en ny författning mot skadlig yppighet
krympa ihop till en oskadlig »varning», och trots mindre
förargelser i öfrigt, höll han ut ännu sex år i sin
embets-utöfning. Han fortfor att inför K. M:t uttala sin mening
ej blott om länets angelägenheter, utan äfven, der så föll sig,
rörande mera allmänna frågor, med samma frimodiga öp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
